Om värmepannan pajar eller företaget varslar – då kan det vara bra att ha lite sparade pengar. Men hur stor buffert behöver man?
En buffert kan vara olika stor för olika människor med olika behov. Det är inte alltid lätt att spara till en buffert, men sätt hellre av en liten summa, kanske en hundralapp, varje månad, än inget alls. Ett misstag många gör är att försöka spara för mycket. Då är det lätt att börja nalla av pengarna.
Det enklaste är att lägga in en stående överföring från lönekontot till ett sparkonto. Överföringen bör ske samma dag eller dagen efter du får in din lön så hinner du inte märka, och inte sakna, pengarna.
Ett annat sätt att spara kan vara att räkna ut vad en karensdag kostar. Alla månader du är frisk slipper du löneavdrag. Då kan du sätta in ”vinsten” på buffertkontot.
En buffert att sträva efter är att få ihop motsvarande två månaders utgifter. Då har du en trygghet om du blir arbetslös. Det kan ta två månader att få ut de första pengarna från a-kassan. Blir du långvarigt sjuk kan det också ta tid. Det är bättre att mäta bufferten utifrån nödvändiga kostnader än utifrån lön. Det kan vara mat, hyra, försäkring och resor till jobbet.
När du har en lägsta buffert är det bra att fundera över vilka plötsliga utgifter du kan få. Det är bra om bufferten kan täcka om tvättmaskinen eller tv:n går sönder, nya glasögon och annat som du annars måste låna till. Äger du ett hus med renoveringsbehov är det bra att ha en ”husbuffert”. Allt händer givetvis inte på en gång, du behöver inte plussa på alla tänkbara utgifter till ett jättebelopp.
Håll hårt på att bufferten bara får användas för viktiga, oförutsedda händelser.
Annika Creutzer, privatekonomisk expert