Urkundsförfalskning är ett allvarligt brott. Men inte på Munksjöägda Billingsfors i Dalsland. Där har en arbetsledare ertappats med att förfalska skyddsombudets namnteckning, något som företagsledningen inte anser vara värt att ”tjafsa om”.
– Vi är rejält förbannade över företagets attityd, säger Leif Edvardsson, Pappers avdelningsordförande på bruket.
I normala fall går arbetsledaren och skyddsombudet en gemensam vända på företaget och inspekterar anläggningen utifrån olika säkerhetsaspekter. Det här har fungerat bristfälligt. Vid flera tillfällen har arbetsledaren i fråga gått ronden på egen hand och skrivit under den ”gemensamma” rapporten utan vare sig skyddsombudets tillstånd eller vetskap.
– Man kan komma överens sinsemellan. Om inte handlar det om urkundsförfalskning, som kan ge fängelse upp till två år, säger Roland Bergqvist på LO/TCO Rättsskydd.
I det här speciella fallet intygar skyddsombudet att något avtal mellan honom och arbetsledaren inte existerar.
Från fackets sida tycker man på sätt och vis att det är synd om att det just handlar om den här arbetsledaren.
– Han skriver bra rapporter, hyser ingen illvilja vare sig mot facket eller skyddsombudet i fråga och tar dessutom skyddsfrågorna på allvar. Som vi ser det handlar det mest om ren jävla klantighet, menar Edvardsson.
Från facket konstateras att det inte ligger någon personlig ”vinning” bakom namnförfalskningen, det är också vad företaget hävdat gentemot facket. Inte heller har arbetsledaren gjort några försök att efterlikna skyddsombudets namnstil.
– Det som retar oss är att företagsledningen tagit så lätt på det inträffade. De säger att han fått en personlig varning och att det inte är något att tjafsa vidare om. Men frågan är vad som hänt om det varit tvärt om, att skyddsombudet förfalskat arbetsledarens namn?
Den frågan vill inte heller de ansvariga på företaget svara på. Divisions- och produktionschefen på massafabriken, Sven Strand, säger att han inte har några som helst kommentarer att ge. Platschefen och tillika personalchefen Sven-Olov Ehn anser att ”saken är utagerad”.
Han medger visserligen att arbetsledaren gått skyddsronden ensam, skrivit rapporten, och sedan markerat med skyddsombudets namn där skyddsombudet i efterhand sedan skulle ha skrivit under rapporten.
– Det är skillnad på om du skriver under en rapport och sedan inte visar upp den, säger Sven-Olov Ehn. Arbetsledaren skrev bara skyddsombudets namn som ett namnförtydligande.
Om det här tillvägagångssättet förekommit tidigare, säger sig Ehn inte veta någonting om.
Det lokala facket har dock kontrollerat tidigare skyddsrondsprotokoll. Där visar det sig att åtminstone två till är namnförfalskade. Att detta inte uppdagats tidigare förklaras med att det berörda skyddsombudet inte sitter med på skyddsmötena. Det gör huvudskyddsombudet. Han har inte haft anledning att syna namnunderskrifterna för att kontrollera att rätt person skrivit på.
– Företaget måste visa att de förstår allvaret, säger Leif Edvardsson. Vi kan inte acceptera att vår kritik avfärdas som tjafs. Dessutom hävdar de att arbetsledarens namnförfalskning inte är någon ”egentlig namnunderskrift”. Vad är det i så fall?
– Vi hade gärna sett att vi gjort upp detta på företaget. Måste vi gå vidare – vi kan dra upp detta i en civilrättslig process – kommer tyvärr basen i kläm.
Göran Swanström, ärrad förhandlare på Skogsindustrierna, konstaterar kort och gott att namnförfalskning är en allvarlig sak och att ”han själv skulle gett en allvarlig tillrättavisning”.
– Om det är som jag fått det beskrivet, att arbetsledningen försökt släta över det inträffade, tycker jag att man ger en mycket farlig och felaktig signal till facket. En namnförfalskning går ändå ut på att någon högre upp ska tro att man är överens.
Pappers avtalssekreterare Lennart Olovsson delar Göran Swanströms bedömning.
– En namnförfalskning är synnerligen allvarlig. Det kan man få sona för både på arbetsplasten och utanför. Handlar det dessutom om en arbetsledare som man ska hysa tillit till, finns det ännu större anledning att avhålla sig från sånt som kan nagga förtroendet i kanten.
– Och inte blir det bättre av att det handlar om så viktiga saker som arbetsmiljö och säkerhet.
