Den pappersarbetare som säger nej till vidareutbildning och nya arbetsformer ligger risigt till i framtiden.- De som avstår kommer att få en sämre löneutveckling. Därför blir en av våra viktigaste uppgifter att stimulera att ta den utbildning som företagen erbjuder, säger Pappers ordförande Sune Ekbåge..
I skriften Framtidens massa-och pappersindustri gör Pappers ett försök att kartlägga de krafter som driver utvecklingen och om möjligt hitta en handlingslinje för det fackliga arbetet framöver.
– Det handlar inte om att tala om hur framtiden kommer att se ut, för det vet ingen av oss, säger Christer Larsson, ekonom och utredare på förbundet och mannen bakom rapporten. Han menar att det mer handlar om att försöka förstå på vilket sätt utvecklingen kan komma att förändra både villkoren för och kraven på de anställda.
I rapporten konstaterar han bland annat att företagen inte nödvändigtvis måste bli större.
– Däremot kommer de strukturella affärerna att öka, så att vi får färre och större aktörer inom de olika produktområdena.
I Larssons framtida värld sker en också en koncentration kring kärnverksamheten. Det är inte så konstigt när det institutionella ägandet ökar liksom kraven på avkastning. Detta leder bland annat till fortsatt outsourcing av kringverksamheter, omstruktureringar, nedläggningar och ägarbyten.
– Det blir svårt att få igenom investeringar som inte motsvarar avkastningskraven, konstaterar Christer Larsson.
Han menar att den kostnadsjakt som förr märkts mest i tider av lågkonjunktur nu blir ett mer bestående inslag i företagen.
En mer marknadsorienterad företagsfilosofi ersätter den mer produktionsorienterade. Målet blir att behärska allt som har med kvalitet och distribution att göra. Allt annat kan i princip läggas ut på entreprenad, som Christer Larsson uttrycker saken.
Den egna produkten sätts mer i fokus och kommer tydligare att marknadsföras under eget varunamn, konstateras vidare i rapporten.
I jakten på minskade kostnader antas en fortsatt slimning av företagens organisationer. Följden blir ökad stress i jobbet och mindre utrymme för vidareutbildning och fackligt arbete.
– Vi får nog se att mer utbildning förskjuts mot fritiden och övertid, säger Christer Larsson.
En allt mer kundstyrd marknad ställer också större krav på företagen att snabbt kunna ställa om produktionen. Med detta följer krav på både ökad kompetens och flexibilitet hos de anställda och den enskilde tar en stor risk om han säger nej till utbildning och nya arbetsformer.
– IT-tekniken blir en drivande faktor. Den ställer högre krav på dem som anställs, men också på de redan anställda att hänga med i utvecklingen, säger Christer Larsson.
En större flexibilitet bäddar för krav från företagen på både alternativa anställningsformer och en fortsatt inhyrning av arbetskraft. Kanske parat med konjunkturberoende belöningssystem som vinstdelning.
Ett problem för pappersindustrin som helhet blir att den slimmade organisationen minskar utrymmet för både kompetensutbildning och karriärmöjligheter inom det egna företaget – något som i sin tur är nödvändigt för att attrahera yngre att söka sig till pappersindustrin.
– Mot den här bakgrunden är det viktigt för oss som facklig organisation att hävda kompetensutveckling för alla och att de lönesystem som finns verkligen uppmuntrar till utbildning.
Med en globaliserad ekonomi krävs det också att facket agerar över gränserna.
-Vi måste bli en motvikt till de globaliserade företagsledningarna, konstaterar Sune Ekbåge.
