Om inget görs hotar slakt på små underleverantörer till bilindustrin, varnar Bo-Lennart Persson, metallombudsman i Anderstorp.
I hans avdelning finns 2 400 metallarbetare. De arbetar i 150 småföretag varav över hälften är underleverantörer.
– De som strukturerar om, renodlar och är tillräcklig stora för att komma upp i tillräckliga volymer kan det gå bra för, säger han och nämner bland annat Finnveden som rustat sig för tuffare krav från bilindustrin.
– Men alla familjeföretag med 30-40 miljoner i omsättning får oerhört tufft. Ska de upp i volym och tillverka mer krävs det så oerhörda investeringar i både byggnader och maskiner att de inte klarar av det.
– Enda chansen för dem kanske kan vara att de blir underleverantörer till de andra lite större leverantörerna.
Med Volvos nya modeller har redan många underleverantörer försvunnit, om de inte kunnat hitta nya kunder. När Volvo nyligen presenterade sin nya herrgårdsvagn V70 så tillverkas den i stort sett med samma komponenter som sedan-modellen. Ett modellbyte innebär inte längre att nya underleverantörer får chansen.
En annan påfrestning på underleverantörerna är bilföretagens ständiga strävan att pressa priserna. Bo-Lennart Persson:
– Jag satt just med en av våra större underleverantörer som var bekymrade över att bilföretaget ville pressa priserna med 14 procent i år och nästa år.
– De undrade om de överhuvudtaget skulle klara av det. Och de är ändå relativt stora.
En annan stor kund vid sidan av bilindustrin är Ericsson.
– Det har skällts mycket på Ericsson med anledning av deras outsourcing och utförsäljning. Men här ger de jobb. Och underleverantörerna trycks kunna ta ut priser också.
Många företag lever i stort sett bara på Ericsson.
– Det blir riskabelt när ett företag bygger 80-90 procent av tillverkning på en enda storkund. Ericsson kan ju när som helst byta leverantör.



















































































































