Det hade inte varit lättare för Volvo att köpa Scania om Sverige stått utanför EU. Affären skulle ändå ha prövats av EU-kommissionen.
För några år sedan prövade EU-kommissionen sammanslagningen av två amerikanska flygtillverkare, Boeing och McDonald-Douglas. De bägge amerikanska företagen tvingades göra åtaganden innan EU gav grönt ljus till affären.
EU prövar nämligen alla fusioner av en viss storlek. Man vill helt enkelt veta vilka effekter det blir inom EU av en sammanslagning av två företag. Om två företag tillsammans omsätter 250 miljoner euro inom EU prövas fusionen automatiskt av EU – oavsett om företagen hör hemma i EU eller inte.
Volvo skulle ha köpt Scania före 1990, då var det lättare. På den tiden var det enbart det svenska konkurrensverket – och i slutändan den svenska regeringen – som hade kunnat säga ja eller nej till affären.
Vad som hände 1990 var att EU fick en konkurrensförordning. Den har nu tillämpats i tio år och av de drygt tusen fusioner EU-kommissionen tagit ställning till har elva stoppats.
Volvo anser att den nya EU-kommissionen, som tillträdde i fjol, gör strängare bedömningar än tidigare kommissioner. Man pekar bland annat på hur Renaults och Ivecos bussdivisioner slogs samman och fick en lika stark ställning i sina hemländer som ett sammanslaget Volvo-Scania skulle få i Norden.
Men inget tyder på en ny praxis hos EU, enligt det svenska konkurrensverket.
– Nej, i den mån man kan utläsa en ny praxis efter bara några månader så finns det inga tecken på att den nya kommissionen gör strängare bedömningar, säger Jan-Erik Ljusberg, informationschef på konkurrensverket.
– Det är samma tjänstemän som handlägger frågorna efter samma principer som tidigare.
Ytterst är det alltså EU-kommissionen med en representant från varje medlemsland som i slutändan säger ja eller nej till affären. Den 14 mars tar Margot Wallström och hennes övriga kommissionärskollegor ställning till om Volvo ska få köpa Scania. Då får hon lyssna till hur EU:s italienske konkurrenskommissionär Mario Monti berett frågan. Monti har gjort sig känd som en svuren fiende till oligopol, det vill säga att marknaden domineras av ett fåtal storföretag.
Men innan frågan hamnat i EU-kommissionen har den stötts och blötts i konkurrensdirektoratets avdelning för fusioner, the Merger Task Forne. Där finns en svensk tjänsteman, Dan Sjöblom, som är med och handlägger Volvo-Scania-affären. Vid behov kallas en rådgivande kommitté in för synpunkter och i denna kommitté finns representanter för samtliga 15 medlemsländer. Svensk representant är Monica Widegren, chef för verkets internationella sekretariat.
Ulf Bernitz, professor i EU-rätt vid Stockholms universitet, anser i en intervju i Dagens Eko i dag att EU tycks tillämpa en strängare praxis. Och att EU lyssnar mycket på det svenska konkurrensverket. Varför? Jo, därför att EU är intresserad av konkurrenssituationen på den enskilda marknad som EU anser är relevant: den nordiska. Därför väger det svenska konkurrensverkets ord tungt, enligt Bernitz.
Men vad det svenska konkurrensverkets Monica Widegren sagt i EU:s rådgivande kommitté är inte offentligt. Inte heller vill det svenska konkurrensverket redogöra för sin inställning till Volvo-Scania-affären.
– Vi har som princip att aldrig uttala oss under pågående förhandlingar, säger Jan-Erik Ljusberg.
– Det står stora ekonomiska värden på spel och det vore fel mot företagen om vi läckte uppgifter.
Ljusberg betonar att myndigheternas uppgift är att slå vakt om mångfalden och konkurrensen.
– Ökad konkurrens och ökad konkurrenskraft är inte samma sak. I debatten handlar det väldigt mycket om lastbilstillverkarnas konkurrenskraft och inte om den konkurrens som ska gynna kunden.
Han vänder sig emot uppfattningen att EU inte skulle se till hela den europeiska marknaden. Volvo har, med bland annat Metalls stöd, kritiserat EU-kommissionen för att stirra sig blind på enbart den nordiska marknaden. Sett på hela den europeiska markanden skulle ett sammanslaget Volvo-Scania långt ifrån få en dominerande ställning.
– EU tittar alltid på den marknad som är relevant, säger Jan-Erik Ljusberg. Vad är den relevanta produktmarknaden, vad är den relevanta geografiska marknaden? Det är sådana frågor EU analyserar och tar ställning till när man bedömer hur en fusion påverkar konkurrensen.
– Allt beror på vilken produkt man ska konkurrera med. Det går knappast att tala om en europeisk frisörmarknad. Frisörmarknaden är lokal, man åker inte till Barcelona för att klippa sig.
Har då det svenska konkurrensverket tappat allt inflytande över fusioner? Nej så länge en sammanslagning hamnar under EU:s så kallade tröskelvärde kan konkurrensverket bestämma. Alltså: om de företag som slås ihop inte omsätter mer än 250 miljoner euro på den europeiska marknaden – då blir det ett fall enbart för det svenska konkurrensverket. Som när låstillverkarna Assa och Abloy för några år sedan gick samman.
Och småaffärer som understiger 4 miljarder kronor i värde – de befattar sig inte ens det svenska konkurrensverket med.
