Även facken inom Metsä-Tissue i Sverige kritiserar nu finska Metsä-Serlas eventuella köp av Modo Paper. Ett köp som innebär att Metsä-Tissues anläggningar i Mariestad, Nyboholm och Pauliström ingår som en dellikvid till SCA.
– Försäljningen skulle hota den fortsatta verksamheten vid dessa bruk och är av ondo för konsumenterna i hela Norden, skriver de tre avdelningsordförandena med Mariestads Björn Nilsson i spetsen. Bakom uttalandet står även Ledarna och Sif.
Facken gör sitt uttalande utifrån spekulationerna kring finnarnas köp av Modo Paper. Ett köp där SCA som en delbetalning skulle få ta över mjukpappersföretaget Mätsä-Tissue i utbyte mot SCA:s 50-procentiga innehav i finpappersföretaget Modo Paper. SCA får därigenom få total marknadsdominans på tissue-produkter i Sverige.
– De får en alldeles för stor del av marknaden, 80-90 procent, vilket leder till högre priser för konsumenterna, menar Björn Nilsson, Pappers avdelningsordförande i Mariestad.
Här har han stöd hos Pappers ordförande Sune Ekbåge.
– Något eller några av Metsä-Tissues enheter i Sverige måste säljas av konkurrensskäl. SCA tar på sig ett stort ansvar för att hitta nya ägare för dessa enheter som i framtiden också ska bli deras konkurrenter, säger Sune Ekbåge och tillägger att en nedläggning av någon enhet ”definitivt inte är acceptabel”.
I uttalandet pekar facken inom Metsä-Tissue på att SCA:s struktur är helt olika Mätsä-Tissue. Metsä har små bruk nära marknaden. SCA har stora enheter, där mycket varor transporteras mellan olika länder.
Oron är förståelig hos de tre brukens företrädare. Metsä-Tissue har i dag inget bruk som kan producera de 100 000 ton som är strategin för SCA. Med SCA:s slaktade bruk i Nättraby (50 000 ton) i färskt minne, är det ett klart orosmoment för bruken i Katrinefors (Mariestad) med sina 80 000 årston, Pauliström (30 000 ton) och Nyboholm (25 000 ton)
SCA:s fabrik i Lilla Edet och Katrinefors har dessutom samma produktsortiment; oblekta toa- och hushållsrullar samt rullar för industri och storförbrukare. Finns det plats för båda två, undrar facken inom Metsä-Tissue. De vill gärna veta hur företagsledningarna i de berörda företagen har tänkt sig framtiden och förväntar sig svar på sina frågor.
– Sen handlar det om EU eller svenska konkurrenssmyndigheter kan tillåta en sån här affär. Kan de tillåta en sådan dominerande aktör som SCA blir på den svenska marknaden, frågar sig Björn Nilsson. Vilka bruk ska då offras på EU:s altare?
Mot den här bakgrunden, konkurrensen, jobben och brukens lokala betydelse, säger Pappers avdelningar vid de tre Metsä-Tissue-bruken nej till affären. Liksom klubbarna inom PTK.
Pappers centralt och facken inom Modo Paper AB, både i Sverige och resten av Europa, har även de tidigare avfärdat den tänkta affären.
Modo Papers europafackliga råd MEWC, Modo European Work Counsil, sade i ett uttalande i går (00-05-25) att man är emot varje försök från Metsä-Serlas sida att ta över Modo Paper och begär att ägarna ska ”vidta nödvändiga åtgärder för att undvika detta”.
Facken, som representerar anläggningarna i Sverige, England, Frankrike, Tyskland, Österrike och Belgien, kräver att Modo Paper måste fortsätta som ett självständigt företag. Samtidigt konstaterar de fackliga koncernstyrelseledamöterna i Sverige att även om strukturomvandlingar pågår runt om i Europa, innebär detta inte att man behöver göra dåliga affärer som skadar både anställda och företag.
Ledamöterna hänvisar till marknadsanalytiker som fiasko-stämplat den eventuella affären. Själva anser de att en försäljning till Metsä-Serla leder till minskat inflytande, för Metsä saknar styrelserepresentation för de anställda i Finland och inflytandeformerna på europeisk nivå är mycket sämre inom Metsä-Serla än inom Modo Paper AB. Det är också samma kritik som Pappers centralt ger uttryck för
– Vi kan aldrig acceptera att det enbart är aktieägarnas intressen som styr vid strukturaffärer, skriver facken i sitt uttalande. Även de anställdas intressen måste vägas in. En försäljning av Modo Paper till Finland ligger därför inte i de anställdas intresse ur någon synpunkt.
Därom är alla de inblandade facken numera ense.
