Avtalsförhandlingarna mellan Metall och stålindustrins arbetsgivare Stål- och metallförbundet tog på tisdagen ett stort steg framåt.
Parterna kom en bra bit på väg i diskussionerna om möjligheterna att ge delpension till arbetare som fyllt 60 år.
Företagsvisa fonder som finansierar delpensioneringen av äldre stålarbetare är ett av de förslag som nu diskuteras mellan metall och arbetsgivarna.
I ett sånt system skulle en äldre stålarbetare som väljer halvtidsarbete få 87,5 procent av lönen.
– Vi är beredda att avstå ett visst löneutrymme för att få igenom en sådan lösning, säger Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman.
– Jag tycker att det är remarkabelt om vi lyckas få igenom en delpension avtalsvägen när den lagstadgade rätten till delpension försvinner.
* Är det här en modell som Metall vill se även på andra avtalsområden?
– Inte som vi diskuterat. Men modellen är ju intressant för alla andra avtalsområden som har en arbetstidsförkortning som påminner om livsarbetstidspremien.
Efter förra avtalet, som slöts för tre år sedan, har 1,5 procent av lönesumman avsatts för att komplettera avtalspensionen i en så kallad livsarbetstidspremie. Syftet har varit att förkorta stålarbetarnas livsarbetstid.
Med dagens livsarbetstidspremie kan man korta sin arbetstid på flera sätt. Man kan exempelvis alltså förkorta arbetstiden när man blir äldre.
Men det går också att ta ut arbetstidsförkortningen tidigare. Klubb och företag kan komma överens att använda 1,5 procent av lönesumman till att korta arbetstiden motsvarande 36 minuter i veckan.
Metall ville inför den pågående avtalsrörelsen plussa på livsarbetstidspremien med ytterligare 0,8 procent av löneutrymmet för nästa år.
Problemet med livsarbetstidspremien är att den tar tid att bygga upp. Den hjälper inte de som i dag är äldre.
Om dagens livsarbetstidspremie fördubblades till 3 procent av lönesumman skulle det ta 15-20 år för en stålarbetare att bygga upp en premie som motsvarar den delpensionslösning som parterna för närvarande diskuterar.
Därför ser Metall det som viktigt att komma fram i den här frågan.
Mot Metalls krav på kortare arbetstid har Stål- och Metallförbundet krävt ökad flexibilitet och ökad makt över arbetstiderna. En friare förläggning av arbetstiden med rätt att fritt variera arbetstiderna med 80 timmar är ett av arbetsgivarnas krav.
Ett annat är att kunna lägga huvudsemestern under en större del av året än nu. Arbetsgivarna vill dessutom ensidigt kunna införa femskift.
– Lyckas vi nu få en livsarbetstidspremie som möjliggör en snabbare delpensionering så tror jag arbetstidsfrågan blir lättare att komma runt, säger Anders Tiderman.
När det gäller pengar har Metall krävt 3 procents löneökning nästa år.
– Vi pratar om ett treårsavtal och med löneökningar i potter som är identiska med den konstruktion vi har idag i Stål- och metallavtalet.
I Stål- och metallavtalet läggs pengarna ut i lokala, företagsvisa potter baserat på ett genomsnitt för hela branschen. Någon hänsyn till det enskilda företagets löneläge tas inte när pottpengarna fördelats. I praktiken har pengarna lagts ut generellt.
Även i fråga om kompetensutveckling har parterna kommit en bit på väg. Anders Tiderman:
– Vi närmar oss en bättre skrivning i avtalet med allas rätt till kompetensutveckling. Däremot har vi inte lyckats fått preciserat i vilken omfattning kompetensutvecklingen ska ske.
Under onsdagen fortsätter kansliöverläggningar mellan Metall och arbetsgivarna. Förhandlingsdelegationerna är inkallade till mellandagarna den 28 och 29 december.
Misslyckas parterna med att komma överens innan nyår tillkallas de opartiska ordförandena.
I förra avtalsrörelsen lyckades dock Metall komma överens med stålindustrins arbetsgivare utan att behöva koppla in de opartiska ordförandena.
Stål- och metallavtalet är Metalls näst största avtalsområde. Cirka 26 000 metallarbetare inom stålindustrin berörs av förhandlingarna.
