I dag kan arbetsgivarna i stålindustrin införa femskift av tekniska skäl. Nu vill man i avtalet utöka rätten att införa femskift till även ekonomiska skäl.
Det är en av stötestenarna i stålförhandlingarna som återupptas denna vecka. I dag tisdag träffas parterna – Metall och arbetsgivarna Stål- och metallförbundet – för att diskutera läget i förhandlingarna med de bägge medlarna Agneta Dreber och Claes Stråth.
Stålavtalet löper ut sista januari och enligt industrins samarbetsavtal ska medlare (eller opartiska ordföranden som de kallas) leda förhandlingarna sista månaden.
Men det är osäkert om den opartiska duon Dreber-Stråth behöver rycka in. Parterna kan mycket väl fortsätta att förhandla på egen hand ett tag till. I morgon förmiddag samlas Metalls stora förhandlingsdelegation till telefonkonferens och efter det vet man när och hur förhandlingarna fortsätter.
Arbetsgivarnas krav på ökat inflytande över arbetstiderna blir den verkliga knuten att lösa. Det är tre krav som hör ihop och som syftar till ökad drifttid inom stålindustrin.
· Femskift ska ensidigt kunna införas inte bara av tekniska skäl utan även av ekonomiska.
Femskift heter egentligen treskift med kontinuerlig drift utan uppehåll för storhelger. Driften är igång även jul, nyår, påsk, 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag, pingst, midsommar, och Alla helgons dag. Femskift tillämpas av tekniska skäl i hyttor, sintringsverk, legerings- och järnsvampverk, glödnings-, härdnings- och värmebehandlingsugnar, sintringsugnar för pulvermetallurgiska produkter samt för vaktpersonal.
En stor del av stålindustrin går idag femskift – men med uppehåll för storhelger. Där skulle företagen kunna tjäna på att köra driften året om: till exempel valsverken.
· Huvudsemestern förläggs maj-september.
Idag har en stålarbetare enligt semesterlagen rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti. Arbetsgivarna vill kunna förlägga semestern under en längre tidsperioden maj-september i stället. Då försvåras sannolikt möjligheterna för den enskilde stålarbetaren att kunna ta ut fyra veckors sammanhängande semester.· Fri förläggning av 80 timmar om året.
Det finns många skäl varför arbetsgivarna fritt skulle vilja disponera över en arbetstidsbank på 80 timmar. Dels skulle det underlätta drift året-runt. Dels skulle man slippa förhandla – och köpslå – med den lokala fackklubben. Men det är inte bara arbetsgivarnas tre flexibilitetskrav som parterna är oense om. Nivån på löneökningarna är en annan stridsfråga. Fem procent på tre år är det senast kända budet från arbetsgivarna.
En annan stötesten är de 0,2 procent av lönesumman som arbetsgivarna sedan gammalt varje år betalar in till en lokal sjukkassa. Enligt avtalet kan stålarbetarna och deras anhöriga i samband med sjukdom få ersättning från företaget lokala sjukhjälpsfond. Den utgiften vill arbetsgivarna slippa framöver.
