Metalls koncernfack välkomnar Ericssons sparpaket. Ericsson måste spara. Det är bra att koncernen nu jagar kronor och ören och inte i första hand människor, säger Jan Hedlund, koncernfackets ordförande.- Ericsson har sagt att besparingarna kan innebära att 10 000 tvingas lämna företaget. Men det betyder inte att det blir så i slutändan. Jag tror det blir betydligt färre.

– Stora besparingar kan nämligen göras utan att de anställda berörs, säger Hedlund.

Ingen del av tillverkningen drabbas av Ericssons nya sparpaket. Det är i stället inom administration, försäljning och utveckling som besparingarna görs. Antalet konsulter halveras och deras arbetsuppgifter ska så långt som möjligt tas över av de anställda.

20 miljarder kronor är Ericssons sparmål.

– Det är bra med ett konkret sparmål uttryckt i pengar. Tidigare har Ericsson uttryckt besparingar i antal människor och det är något annat. Nu fokuserar man på kronor och ören, inte huvuden.

Att företaget måste spara ser Hedlund som en självklarhet.

– Annars riskeras koncernens överlevnad, säger han.

Kortsiktigt är det negativa kassaflödet på hela 18 miljarder kronor det allvarligaste hotet mot företagets ekonomi.

Det negativa kassaflödet innebär att Ericsson säljer för lite i förhållande till vad man kan producera. Det beror i sin tur på att kunderna inte beställer eller inte betalar.

– Nu ska vi syna besparingarna och se hur de genomförs. Vi kommer aldrig att godta besparingar som innebär att vi drar på oss nya kostnader.

Så har effekten blivit av besparingarna inom produktionen.

– Det är ingen besparing att göra sig av med verksamhet och sedan till ett högre pris köpa in samma grejer som man tidigare tillverkade själv. Sånt kan vi inte acceptera. Då blir det bara fel.

– Däremot kan vi acceptera personalnerdragningar om de verkligen innebär besparingar och inte nya kostnader.

Samarbetet med Sony – är det bra?

– Jag protesterar inte. Det är begåvat tänkt.

Skulle samarbetet ha inletts för flera år sedan?

– Då behövde inte Ericsson samarbeta, då var koncernen stark på mobiltelefoner.

Men om samarbetet inletts för bara något år sedan – tror du läget för fabrikerna i Linköping och Kumla hade varit annorlunda då?

– Ja. Generellt har företaget reagerat mycket långsamt på de problem som uppstått när det gäller mobiltelefonerna. Nerdragningarna i Linköping och Kumla är en panikåtgärd där man kramar de sista dropparna ur produktionen.