Avtalen för 5 500 anställda inom textil- och konfektionsindustrin är klara. Men Industrifackets förhandlare är besvikna.

– Vi är missnöjda med höjningarna av lägsta timlön och helglön, säger förbundets ordförande Leif Olsson.

Det var in i det sista oklart om det verkligen skulle bli något avtal. Så sent som i går kväll vilade konflikthotet tungt över förhandlarna. Till slut lyckades parterna tillsammans med de opartiska ordförandena, opo, ro i land ett avtal på 38 månader.

Avtalet innebär att alla får en höjning av timlönen varje avtalsår på 2 kronor och 27 öre. Det blir också en fortsatt förkortning av arbetstiden med tolv minuter per vecka för varje år som avtalet löper. Det innebär att arbetstiden den 1 november 2003, tillsammans med förra avtalets förkortning, kommer att ha kortats med 72 minuter.

Den stora stötestenen i förhandlingarna och som höll på att stjälpa hela avtalet, var lägstalönerna. Här stod parterna långt ifrån varandra. Den kompromiss som både arbetsgivare och fack nu är missnöjda med innebär att lägsta timlön nu blir 78,01 kronor vid avtalsperiodens slut.

– Det innebär en ökning på 19,3 procent, säger Leif Olsson. Det är visserligen en ökning vi inte klarat på andra avtalsområden, men vi hade hoppats på mer eftersom lönerna ligger lägre här.

– Nu övervägde vi helheten i avtalet och i stället för att gå ut i konflikt valde vi att trots allt säga ja.

Lägsta månadslön blir nu 13 652 kronor vid avtalsperiodens slut.

En ljuspunkt kan dock Leif Olson peka på.

– Vi har i alla fall lyckats likställa avtalen inom konfektion och textil. Genom att vi fått avtalen innehållsmässigt lika har vi skapat förutsättningar för ett enda avtal nästa gång

Avtalsperioden sträcker sig från den första november 2001 till den första januari 2005.

Efter de avslutade förhandlingarna för textil-och konfektion återstår nu bara ett avtal att förhandla fram.

– Tvättavtalet löper ut den sista februari. Sen är det över för den här gången, säger Leif Olsson.