Electrolux säger upp 2 800 anställda. Men inga svenska fabriker läggs ned.

Sverige berörs bara marginellt. Nerdragningarna görs huvudsakligen på kontinenten. Produktion flyttas från Norge och Tyskland till Sverige. Två tyska fabriker läggs ned. Även Indien och Latinamerika berörs.

Att inga svenska fabriker läggs ner innebär inte att Sverige lämnas helt oberört. 200-250 jobb försvinner under det närmaste året, enligt koncernchefen Michael Treschow. Större delen av de hotade jobben återfinns på tjänstemannasidan.

De senaste 20 åren har Electrolux köpt på sig åtskilliga av sina konkurrenter. Bland annat Zanussi i Italien, AEG i Tyskland och White i USA.

När Electrolux ska spara pengar lägger man ner tillverkning man har för mycket av.

Koncernen vill ha färre fabriker, på så vis ska produktiviteten öka.

De nya nerdragningarna innebär att koncernen i år beslutat att ta bort 4 900 av de 87 000 anställda över hela världen.

Senast i oktober beslutades om ett nerdragningspaket som berörde 2 100 anställda över hela världen. Motorfabriken Ankarström utanför Västervik såldes. Det var den enda svenska anläggning som berördes av det sparpaketet.

För snart fem år sedan tog nuvarande koncernchefen Michael Treschow över Electrolux. Det första han gjorde vara att sjösätta en strukturplan. 25 fabriker stängdes eller såldes, 12 000 anställda skulle bort.

Electrolux stängde fabriken i Alingsås som tillverkade större diskmaskiner.

Syftet vara att öka vinsten. Electrolux var ingalunda något krisföretag när Treschow tog över. Under hela 90-talet har koncernen gått med vinst. Till och med under de tuffa krisåren 1991–93 visade boksluten på vinst – trots att koncernen tillverkar konjunkturkänsliga konsumtionsvaror.

Men syftet med Treschows åtgärdsprogram var att öka vinstmarginalen – vinstens andel av försäljningen – från 4,5 till 6 procent. Vilket den också gjorde.

Sedan 1997 har vinsten bara stigit. I fjol uppgick vinsten till 7 miljarder kronor. I år beräknas vinsten minska till 5,7 miljarder.