Tandklubben på Korsnäs bruk utanför Gävle tvingas höja avgiften.

– Stämmer. Vi höjde avgiften med 10 kronor i månaden från årsskiftet, säger Pappers tillförordnade ordförande Kenneth Portin.

Avdelningen startade sin tandklubb i mars i fjol. Av företagets då cirka 1 700 anställda gick 1 600 med i klubben. Mot en avgift på 50 kronor i månaden fick pappersarbetarna, liksom tjänstemännen inom Sif och Ledarna, tillbaka 75 procent av tandläkarräkningen mot uppvisande av kvitto.

Redan i juni konstaterade avdelningen att uttagen under våren varit stora, men såg då ingen omedelbar risk för att tandklubbens ekonomi skulle raseras.

Nu, ett drygt halvår senare, tvingas facken till en avgiftshöjning.

– Det är planerade höjningar hos tandläkarna på 9–10 procent, plus det faktum att tandklubbens ekonomi inte blomstrat under hösten, som tvingar oss att höja, konstaterar Kenneth Portin.

Uttagen under hösten har varit mycket stora.

– Vi har betalat ut i snitt 127 000 kronor i månaden, men bara fått in knappt 85 000 kronor.

Tala om Ebberöds bank!

– Så är det. Vi får skjuta till pengar varje månad. Det troliga är att vi tvingas till en ny höjning av avgiften redan i sommar.

Hittills har drygt 1000 anställda utnyttjat tandklubben.

– Och vi märker heller ingen minskning i utnyttjandet.

Korsnäs håller också på med att banta personalstyrkan och många av dem som kommer att förlora sina jobb, passar på att laga tänderna innan de sägs upp.

– Det verkar som en del passar på att göra större ingrepp än vad som är skäligt, säger Kenneth Portin.

Men det tyder också på en ett enormt uppdämt behov?

– Visst är det så. Det handlar om stora lagningar, bryggor och stifttänder plus några implantat. Men vad det framför allt pekar på är en stor brist i samhället. Folk går med dåliga tänder, som vi vet påverkar deras allmäntillstånd.

– Det här en fråga som regering och riksdag måste rycka tag i.

En orsak till de ekonomiska bryderierna kan vara den större generositeten i Korsnäs än på till exempel en av föregångarna i branschen, Kvarnsveden. När dalabruket fick sin tandklubb fick medlemmarna bara tillbaka halva tandläkarräkningen.

Det gjorde att Kvarnsveden kunde möta den första tidens anstormning på ett bättre sätt än vad Korsnäs nu gjort. I dag när tandstatusen blivit bättre är också Kvarnsveden uppe i en ersättningsnivå 75 procent.

– Vi gick ut hårdare, säger Kenneth Portin, mycket därför att vi kunde skjuta till av klubbens medel om det skulle behövas.

Men inte hur länge som helst.