Direktörernas löneökningar kan försvåra förhandlingarna säger Metalls ordförande Göran Johnsson.

Ersättningarna till storföretagens toppdirektörer ökade med 70 procent mellan åren 1997 och 2002. Det visar förtroendekommissionens rapport som idag överlämnas till regeringen.

Under samma period steg industriarbetarnas löner med cirka 17 procent.

– Toppdirektörerna visar dåligt ledarskap. De som skulle visa vägen för andra tar inte sitt ansvar, säger Göran Johnsson, Metalls förbundsordförande.

Han har tidigare dragit igång debatten om de höga chefslönerna. Johnsson förvånas inte över resultatet i förtroendekommissionens undersökning. Samtidigt fruktar han följderna av toppdirektörerna 70-procentiga lyft.

– Det kan tända en brasa som är ytterst svårsläckt.

– Om vi i facket visat samma dåliga ansvar som bolagstopparna skulle vi inte ha haft några industriarbetsplatser kvar i det här landet. I stället har vi i facket tagit vårt ansvar och sett lönerna inte stigit mer än vad Sveriges konkurrenskraft tål.

Göran Johnsson hoppas att näringslivet tar tag i frågan på egen hand. Annars hotar en besvärlig avtalsrörelse, befarar han.

– Det vill till att näringslivet tar tag i frågan och inte lägger den åt sidan när det blåst ett tag. Någon slags sanering måste till om inte allt ska krackelera.

Någon lagstiftning tror han inte på.

– Att stifta lagar mot höga ersättningsnivåer är svårt i en globaliserad ekonomi. Då är det snarare läge för självsanering.

I sina kontakter med småföretagare får Göran Johnsson ofta medhåll i sin kritik av de höga direktörslönerna.

– Det blåser ordentligt internt inom näringslivet. Många småföretagare jag möter är ursinniga på ersättningsnivåerna inom storföretagen. Jag hoppas kritiken gör att toppdirektörerna sansar sig och drar åt bromsen. Att fortsätta öka ersättningarna är ohållbart, det skapar bara problem.