För två år sedan kom beskedet att Continental skulle lägga ner däckfabriken i Gislaved. Nedläggningen tog facket på sängen. Men nu utreder facket hur beredskapen ska förbättras.
– Gärna ständiga löntagarkonsulter, säger Leif Håkansson, LO:s tredje vice ordförande.
– Det finns en del svenska företag som redan har det. Erfarenheterna är positiva. Inte minst företagen anser att konsulterna kan vara en tillgång.
Frågan är inte minst aktuell just nu i samband med nedläggningarna av Segerström Automotive i Bengtsfors och Sanmina-SCI i Sundsvall.
Vid bägge arbetsplatserna begärde facket hjälp av löntagarkonsulter. Visst, svarade företaget. ”Men konsulten får bara jobba i en vecka”.
I Sundsvall nåddes till slut en uppgörelse. Men i Bengtsfors har frågan om löntagarkonsult gått till centrala förhandlingar.
– Det handlar om att få en bättre chans till rådrum, att få tillgång till information och möjlighet till samråd, säger Håkansson.
Leif Håkansson presenterade på onsdagen rapporten ”Efter Gislaved – Fackliga strategier vid företagsnedläggelse” tillsammans med Industrifackets förbundsordförande Leif Ohlsson.
– Det är betecknande för hela den här frågeställningen hur vi fick reda på nedläggningen, sa Ohlsson.
– Någon hade läst i en tysk affärstidning att Gislaved skulle läggas ned.
När det var dags för den centrala förhandlingen tog det bara två timmar. Sedan var det definitiva nedläggningsbeslutet fattat.
– Företagets representant tittade inte ens i löntagarkonsulternas rapport. Han förklarade att han slängt den i papperskorgen.
Det var Industrifacket som tog initiativet till rapporten. Det fanns en del att lära av fallet Gislaved.
– Vi har anledning att i vissa fall vara självkritiska, säger Leif Ohlsson.
Men även facket kan bli bättre måste framför allt regelverket bli starkare, ansåg Håkansson och Ohlsson. De pekade på hur viktigt det är med omställningsstöd för LO:s medlemmar när företag läggs ner och vilket ansvar facket, kommunen, arbetsgivaren och staten kan ta.
Håkansson talade också om det fackliga kravet på ”den femte friheten” inom EU (de fyra friheterna för kapital, arbete, varor och tjänster är den inre marknadens grundpelare).
– Rätten att vidta internationella sympatiåtgärder ökar med globaliseringen. Vi måste skaffa oss verktyg att möta kapitalets internationalisering, sa Håkansson.
