Arbetslösheten ökar i Sverige. Samtidigt är inflationen låg. För låg, anser många ekonomer som vill höja inflationsmålet för sysselsättningens skull.

– De arbetslösa får betala priset för en rabiat anti-inflationspolitik, säger Per Lundborg, professor i nationalekonomi vid Fief, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning.

Han talar om en ”dramatisk normförändring” i Sverige.

– För inte så längesen skulle en öppen arbetslöshet på 4 procent ha framkallat en allvarlig politisk kris. Men inte nu. I dag accepteras arbetslösheten.

Per Lundborg är noga med att påpeka att han inte är för en hög inflation, den skadar ekonomin och medför bara en orättvis fördelning. Men inflationen kan gott vara högre än vad den är för tillfället. Är inflationen stabil och förutsägbar innebär den inga problem.

Han får medhåll av Sandro Scocco, chefsekonom på Ams, Arbetsmarknadsstyrelsen

– Nu har vi det inflationsmål vi har och det måste vi rätta oss efter. Vad vi däremot bör diskutera är vilket inflationsmål vi borde ha – om vi vill få ner arbetslösheten.

Riksbanken tillåter en inflationstakt på 2 procent, med 1 procents avvikelse uppåt eller nedåt.

– Det viktiga är att vi har ett inflationsmål som tillåter högre sysselsättningen än i dag. Någonstans mellan 3 och 4 procent. Vi skulle kanske inte få full sysselsättning, men betydligt högre sysselsättning.

Frågan är vad som skulle hända om Sverige gick före andra länder och höjde inflationsmålet någon procent för att bekämpa arbetslösheten.

– Inte tror jag att det skulle bli något ramaskri. Det förekommer redan i dag olika inflationsmål. England har 2,5 procent, Europeiska centralbanken under 2 procent vilket också kan betyda 0 eller 1 procent. Amerikanska centralbanken har 3 procent.

Lennart Erixon, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet gav nyligen ut boken ”Den svenska modellens ekonomiska politik” där han och andra ekonomer beskriver hur Sverige under efterkrigstiden lyckades förena en måttlig inflation med full sysselsättning.

Regeringarna kunde ”köpa” sig full sysselsättning till priset av en måttlig men stabil inflation. Mellan åren 1955 och 1968 hade Sverige i snitt 1,5 procents arbetslöshet (mot 5 ifjol) och 4 procents inflation (mot drygt 1 ifjol).

– Regeringarnas prioritering av sysselsättningen sattes tidigare aldrig på prov. Det gick att kombinera full sysselsättning med stabila priser på grund av gynnsamma yttre förutsättningar.

Anser du att de arbetslösa används som kanonmat i kriget mot inflationen?

– Ja, det skulle man kunna säga. Det är uppenbart att arbetslösheten har i uppgift att dämpa inflationstakten.

Läs mer i dokumentet Låg inflation tynger de arbetslösa.