Hänger du med i avtalssnacket? Vill du ha en snabbkurs i avtalssvenska?
Dagens Arbete har gjort en ordlista för dig som vill hänga med i lönerörelsen.

Ackord – Lönesystem där ersättningen beror på resultat och kan mätas först efter det att arbetet utförts.

Ajournera – Skjuta upp, senarelägga.

Allmänna anställningsvillkor – Den del av avtalet som inte handlar om löner utan om exempelvis arbetstider, regler för permission, obekväm arbetstid, övertid och så vidare.

Arbetsgivaravgift – De sociala avgifter som arbetsgivaren betalar in till staten.

Arbetskraftskostnad –Lön plus sociala avgifter.

Arbetsmarknad – Marknaden där arbete köps och säljs.

Arbetsrätt – Lagar för arbetsmarknaden.

Arbetstidsbank – Där samlas arbetstidsförkortning som sedan kan tas ut som ledighet och i vissa fall pengar. Olika avtal har olika regler.

Avkastningskrav – Ägarnas krav på hur hög vinsten (avkastningen) i företaget ska vara.

Avtalskrav – Inför avtalsförhandlingarna med arbetsgivaren formulerar facket ett antal krav som man vill ha genomförda. Till exempel höjda löner och kortare arbetstid.

Avtalsplattform – För de sju facken inom industrin ligger den gemensamma plattformen till grund för varje förbunds avtalskrav. I plattformen finns exempelvis krav på löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling.

Avtalsperiod – Avtalets längd.

Avtalslöst tillstånd – Tiden då ett avtal löpt ut och inget nytt tecknats.

Deflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) sjunker.

Devalvering – När ett lands valuta sänks i förhållande till andra länders valutor. I praktiken en lönesänkning.

Disponibel inkomst – Vad du har kvar i plånboken efter inflation och skatt.

Facken inom industrin – Ett samarbete mellan de fackförbund som undertecknat Industriavtalet. Där ingår Civilingenjörsförbundet, Industrifacket, Sif, Livs, Metall, pappers samt Skogs- träfacket.

Fredsplikt – När ett avtal är undertecknat råder fredsplikt. Då får ingen av parterna, arbetsgivare eller fack, vidta stridsåtgärder.

Förbundsavtal – Rikstäckande avtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan Pappers och Skogsindustrierna.

Förhandlingsform – Ordningen hur förhandlingar ska föras. För facken inom industrin regleras förhandlingsformen genom Industriavtalet med arbetsgivarna.

Förädlingsvärde – Skillnaden mellan försäljningspriset och kostnaden för produktionen i form av löner, råvaror och utrustning.

Generalstrejk – En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden.

Generellt påslag – Lika lönepåslag för alla.

Hängavtal – Ett kollektivavtal som hänvisar till, ”hänger på”, ett annat avtal.

Individgaranti – Garanterad lönehöjning för var och en.

Individuell lönesättning – Lönen sätts, med stort inflytande av chefen, utifrån att den anställdes egenskaper (samarbetsförmåga, kunskaper, duglighet) värdesätts.

Individuell löneutveckling – Möjlighet att öka sin lön till exempel genom att klättra i ett lönesystem, exempelvis med en kompetenstrappa där man får betalt om man kan mer och om man tar på sig svårare arbetsuppgifter.

Industriavtalet – Ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning. Tecknat 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund, sex LO-förbund samt industritjänstemannaförbundet och civilingenjörerna. Avtalet innebar en ny modell för avtalsförhandlingar och hur konflikter skulle lösas.

Inflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) stiger.

Inkomstpolitik – En politik som försöker dämpa löneökningar och prisökningar.

Klausul – En tilläggsbestämmelse, ett förbehåll i ett avtal.

Kollektivavtal – Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförening och arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.

Kompetensutveckling – När kunskapen ökar, antingen genom utbildning eller utveckling i arbetet.

Konjunktur – Upp- och nergångar i ekonomin. I avtalsförhandlingar gynnas fackföreningarna av högkonjunktur, då råder efterfrågan på arbetskraft och företagen har i regel goda vinster. I lågkonjunktur med hög arbetslöshet är det däremot svårare för facken att få igenom sina krav.

Livsarbetstidspremie – En typ av arbetstidsförkortning som finns i vissa avtal och som innebär att livsarbetstiden kan förkortas. Premien betalas in som ett komplement till avtalspensionen.

Lock out – Arbetsgivarens konfliktvapen. De anställda stängs ute från jobbet och får ingen lön.

Lokala förhandlingar – När företaget och det lokala facket förhandlar om till exempel löner.

Löneandel – Den del av nationalinkomsten som löntagarna tar hand om i form av löner och sociala avgifter. Se vinstandel.

Löneglidning – Löneökningar utanför avtalet.

Löneöversyn – Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till.

Lönesystem – Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats.

Marknadskrafter – När tillgång och efterfrågan bestämmer priset till exempel på arbete, det vill säga lön.

Medarbetaravtal – Avtal med gemensamma och likalydande villkor för arbetare och tjänstemän.

Medling – När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss. I Industriavtalet fungerar de opartiska ordförandena i praktiken som medlare.

Minimilöneavtal – Kollektivavtal som innebär att lägre lön än avtalets lägsta timlön inte kan betalas ut. Däremot finns det inga gränser uppåt för hur mycket en arbetsgivare väljer att betala.

Nominell lön – Lön före inflation.

Normallöneavtal – Kollektivavtal som innebär att varje arbete har ett pris, en bestämd lön ska utgå för ett bestämt arbete.

Omvandlingstryck – Höga löner pressar företagen att rationalisera och effektivisera produktionen så att produktiviteten ökar.

Opo – Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av Industriavtalet.

Parter – Arbetsgivarorganisationer och fackförbund är arbetsmarknadens parter.

Pott – En genomsnittlig löneökning som tas fram i centrala förhandlingar och sedan fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

Produktivitet – Produktion per timme eller per anställd.

Prolongering – När ett avtal förlängs.

Reallön – Vad som är kvar av lönen efter inflationen.

Riksavtal – Ett rikstäckande kollektivavtal med minimiregler som inte får underskridas.

Samordnade förhandlingar – När avtalsförhandlingar förs gemensamt av flera fackförbund.

Sjuklön – Den del av sjukersättningen som arbetsgivaren betalar. Idag betalar arbetsgivaren ersättningen till den sjuke under de tre första sjukveckorna, men undantag för den första dagen (karensdagen).

Solidarisk lönepolitik – Lika lön för lika arbete, rättvisa löneskillnader som skapar omvandlingstryck och ökad produktivitet i företagen. Den solidariska lönepolitiken förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som tar hand om de som blir utan arbete i de företag som inte klarar av att betala avtalets lägsta löner.

Stagflation – När både arbetslösheten och inflationen är hög.

Strandning – När parterna inte kommer överens.

Stridsåtgärd – Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad) eller strejka.

Strukturomvandling – En process där vissa branscher går framåt medan andra går bakåt och kanske till och med försvinner.

Stupstock – En regel i avtalet som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens om något annat.

Subjektiv lönesättning – Lönesättning som baseras på chefens personliga uppfattning om den anställde och med syfte att rangordna personer.

Tillsvidareanställning – Fast anställning, i motsats till tidsbegränsad anställning.

Utrymme – Möjligheten att öka löner och förkorta arbetstid utan att samhällsekonomin skadas.

Varsel – När en part förvarnar den andra att man tänker gå i konflikt. En arbetsgivare kan också varsla – förvarna – om uppsägningar.

Vild strejk – Olaglig strejk.

Vinst – Skillnaden mellan företagets inkomster och kostnader.

Vinstandel – Den del av nationalinkomsten som kapitalägarna tar hand om i form av vinster.

Visstidsanställning – Tillfällig, tidsbegränsad anställning

Övergångsbestämmelser – Regler för hur lönerna förändras under avtalsperioden.

(Texten förbättrad 19/1 2004)