Låna hellre ut pengar till Mongoliet än till General Motors, Saab Automobiles ägare.
Det rådet får världens kapitalplacerare av ratinginstitutet Standard & Poor’s som ger GM bottenbetyg.
GM:s ekonomi anses inte bättre än utfattiga u-länder som Burkina Faso och Madagaskar.
Syftet med Standard & Poor’s betygssättning är att ge kapitalplacerare vägledning om vilka risker det finns med att placera pengar i olika företag. Bottenbetyget innebär en varning till kapitalmarkanden för att låna ut pengar till GM.
Standard & Poor’s bedömer inte bara företag utan även länder med samma betygsskala som för företagen. General Motors får samma betyg som Dominkanska republiken, Jamaica, Uruguay, Burkina Faso och Madagaskar. Till och med Mongoliet får bättre betyg än GM.
För Ford är läget inte fullt lika dystert. Ford får ett något högre betyg än GM och bedöms vara lika kreditvärdigt som Guatemala, Serbien.-Montenegro och Filippinerna.
Nerklassningen av GM:s och Fords kreditvärdighet till skräpstatus berör naturligtvis Saab Automobile och Volvo personvagnar. Den ovissa framtiden för såväl GM som Ford blir naturligtvis ett hett samtalsämne när bilbranschen, som nu, samlats till den viktigaste och mest skvallriga av alla mässor: The North American International Auto Show i Detroit.
Inte en bilmässa utan att Saab Automobile är ute till försäljning ryktesvägen. Nu, liksom i fjol, är det kineser som vill köpa den GM-ägda svenska biltillverkaren om man får tro Financial Times.
Biljättarnas allvarliga kris kan mycket väl leda till att de börjar sälja ut vissa märken. Ford och GM har sammanlagt 23 bilmärken. Det är lika många som de fyra närmaste konkurrenterna (Toyota, Daimler-Chrysler, Renault-Nissan och Volkswagen) har tillsammans.
Krisen är allvarlig. GM:s och Fords ”verksamhet och finanser står inför aldrig tidigare skådade utmaningar” skriver Standard & Poor’s annars så försiktiga analytiker i den senaste, bekymrade lägesrapporten från världens två största bilföretag.
Förr var det bäst att vara störst. Störst var lönsammast. Men inte nu. Bara italienska Fiat går sämre än GM och Ford. Lönsamhetsligan toppas istället av Toyota, BMW, Renault-Nissan och Honda.
Krisen för GM och Ford är knappast ny. Krissignalerna har tornat upp sig, år efter år.
Den viktigast förklaringen till krisen är att GM och Ford tappar mark på hemmaplan,. Hemmaplan är USA, världens största bilmarknad. På 1970-talet dominerades den totalt av de amerikanska bilföretagen. Sedan kom japanerna. Och de har tagit över mer och mer av försäljningen av vanliga personbilar medan GM och Ford satsat mycket på stadsjeeparna.
När Standard & Poor’s sänker kreditbetyget för GM är det bland annat mot bakgrund av att företaget satsat så hårt på bensintörstande stadsjeepar. Vilket knappast är någon fördel när Irak-kriget driver upp bensinpriserna.
Mindre och bensinsnålare bilar, gärna med alternativa bränslen, bedöms ha starka framtidsutsikter. Men där har GM och Ford hamnat på efterkälken gentemot japanerna, även i USA.
Inte heller crossover-bilarna – ett mellanting mellan stadsjeep och minivan – har GM och Ford satsat på. Japanerna säljer betydligt fler crossover-bilar i USA än vad de amerikanska biltillverkarna gör.
Dessutom:
· Amerikanska stadsjeepar – GM och Fords hjärteprodukt – säljs nästan bara i USA. Överallt annars i världen dominerar japanska stadsjeepar.
· GM och Ford har länge krisat i Europa.
· GM och Ford har bara lyckats kapa åt sig en enda futtig procent av den viktiga, snabbväxande marknaden i Asien (om man undantar GM-ägda koreanska Daewoo).
· De kan inte hoppas på Kina, den marknaden är vikt för den inhemska kinesiska bilindustrin.
· I Latinamerika, USA:s bakgård, dominerar inte amerikanska utan europeiska tillverkare.
Samtidigt som bilbranschen är världens största industri lider den av dålig lönsamhet. Kravet på att komma med nya modeller och framför allt fler varianter av varje modell kräver större investeringar som ökar kostnaderna – och pressar ner vinsterna.
Ökad bilförsäljning kräver ökad befolkningstillväxt. Men befolkningarna i Nordamerika, Västeuropa och Japan – där 8 av 10 bilar rullar – ökar knappast i någon högre grad. De nya marknaderna i Asien där befolkningstillväxten är större – där har människorna inte råd att köpa särskilt många bilar tillverkade i USA eller Västeuropa.
Bilindustrin går en tuff framtid till mötes. De anställda i Trollhättan tvingas leva med rykten om kinesiska uppköpare så länge de lyder under världens största – och mest krisdrabbade – biltillverkare.
