Svenska fackens stridsåtgärder påverkas allt mer av vad som händer i Europa. Det konstaterar Medlingsinstitutet i sin nya årsrapport.
– Vi har fått en internationalisering av stridsåtgärderna, säger Medlingsinstitutets vikarierande generaldirektör Kurt Eriksson.
– Rätten att vidta stridsåtgärder är inte längre enbart en nationell fråga.
Under en pressträff på torsdagen tog Kurt Eriksson upp tre exempel:
* Vaxholmstvisten mellan Byggnads och det lettiska byggföretaget Laval, om fackets rätt att vidta stridsåtgärder för att driva igenom ett svenskt kollektivavtal, avgörs i EG-domstolen.
* Ett liknande fall är Viking Lines utflaggning av färjan Rosella till Estland. Internationella transportarbetarefederationen (ITF) försökte stoppa utflaggningen. Viking Line drog då ITF inför engelsk domstol, inte finsk, eftersom ITF:s huvudsäte finns i London.
Ett finskt facks stridsåtgärd kom alltså att prövas i en utländsk domstol. Den engelska domstolen gick på rederiets linje mot facket som in sin tur överklagade till EG-domstolen.Utgången i såväl Vaxholmsfallet som Viking Line kommer att få stor betydelse för vilka stridsåtgärder som gäller i Sverige.
Det finns en tvist med ett svenskt fackförbund indraget som liknar Viking Linefallet. För fem år sedan varslade svenska Seko om stridsåtgärder mot Torline. Facket ville driva igenom ett kollektivavtal för den polska besättningen på fraktfartyget Tor Caledonia som går mellan Göteborg och Harwich i England. Transport varslade om sympatiåtgärder.
Torline ansåg att stridsåtgärderna var olagliga och stämde därför Seko och Transport till Arbejdsretten, danska motsvarigheten till Arbetsdomstolen. Men frågan är om danska Arbejdsretten är behörig att tillämpa dansk lag mot en stridsåtgärd som är utlysts i ett annat land, av ett annat lands fackförbund?
Danska Arbejdsretten har ännu inte fällt sin dom.
– Svensk arbetsmarknad skulle ställas inför en helt ny situation om Arbejdsretten hade den behörigheten, säger Kurt Eriksson.
Fall som Vaxholm är ändå undantag på svensk arbetsmarknad. Utländska företag tecknade i fjol 3 371 hängavtal med svenska företag. I femtio fall krävdes medling. Enbart Byggnads tecknade 95 kollektivavtal med utländska företag i fjol, i sju av fallen varslade Byggnads om konflikt.
