Protesterna i Kina växer. I fjol registrerades 85 000 protester mot missförhållanden i arbetslivet. En 40-procentig ökning mot året innan.
Den snabba ekonomiska utvecklingen i Kina rymmer en social krutdurk. De kinesiska myndigheterna följer noga alla protestyttringar och registrerar dem. Uppgifterna är offentliga.
År 2004 förekom 60 000 protestaktioner och demonstrationer mot bland annat dåliga arbetsvillkor. I fjol växte protesterna i omfattning till 85 000.
– Myndigheterna är väldigt oroliga att det ganska snart ska explodera, säger Sylvia Schwaag Serger, som arbetar för ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier i Kina.
Det styrande kommunistpartiet håller visserligen landets befolkning i ett järngrepp.
– Men det hindrar inte protesterna från att växa. Att skicka sms har blivit ett allt vanligare sätt att kanalisera protesterna.
Sylvia Schwaag Serger redogjorde för läget i Kina vid ett ITPS-seminarium om flytt av produktion utomlands. Hon berättade bland annat att ”kineserna är mycket intresserade av hur vi i Sverige hanterat inkomstskillnader”. Därför har svenska experter bjudits in för att berätta om skattesystemet i Sverige.
– Det handlar om ett samhälle som på kort tid tagit ett jättelikt språng. De flesta har aldrig haft en vanlig telefon. De gick direkt till att använd mobilen.
Förre partiledaren Deng Xiao-Ping öppnade upp för utländska investeringar och marknadsekonomi med syftet att göra några rika. Resultatet är att landet fått en köpstark medelklass på uppåt 300 miljoner människor.
– Det var första fasen. Nu är man inne i den andra: att få alla att ta del av rikedomarna. Frågan är om man klarar det, säger Sylvia Schwaag Serger.
Utvecklingen i Kina är viktig att följa, anser hon. Kina är världens största marknad för mobiltelefoner. Bilförsäljningen ökar med 26 procent om året – jämfört med några enstaka procent i USA och Västeuropa. Kina köper en tredjedel av världens stål vilket höjer priserna ´som i sin tur gynnar svenska stålorter och gruvor.
Men Kina är viktigt även ur en annan aspekt.
– Det här är första gången som avancerad forskning- och utveckling läggs i u-länder. Kina och även Indien konkurrerar snart med kunskap, inte bara billiga industrivaror.
I Kina finns ett 60-tal svenska koncerner med drygt 17 000 anställda. Tillverkningsindustrin dominerar. Störst är Ericsson, Astra Zeneca och Tetra Pak som alla gjort viktiga inbrytningar på kinesiska marknaden.
– Men det tar lång tid innan man går med vinst, enligt Schwaag Serger.
– Volkswagen har funnits länge i landet utan att tjäna några större pengar.
