Arbetarnas och tjänstemännens löner går i takt nu. 3,3 procent ökade lönerna med i fjol för bägge löntagargrupperna.
– Därmed har trenden från den föregående avtalsperioden brutits, säger Göran Nilsson (bilden) på Facken inom industrin, samarbetsorganet för de sju fackförbund som omfattas av Industriavtalet.
Tidigare har tjänstemannalönerna ökat något mer.
Men även om arbetare och tjänstemän går i takt tjänar den genomsnittlige tjänstemannen desto mer. Drygt 30 000 i månaden mot industriarbetarens snitt på drygt 20 000 kronor.
Relationen mellan arbetarnas och tjänstemännens löner är ett hett diskussionsämne, inte minst inom arbetarfacken inom industrin. Göran Nilsson påminner om den stora spännvidden inom tjänstemannakollektivet: ett fåtal högavlönade driver upp snittlönen.
– De allra flesta tjänstemän tjänar i spannet 20 000–26 000 kronor. Tittar man enbart på kvinnorna bland tjänstemännen så ligger de mellan 18 000 och 26 000.
Lönerna ökar snabbast för kvinnorna. Arbetarkvinnornas löner stiger med 3,4 procent mot 3,2 för männen. Tjänstemannakvinnornas löner stiger ännu mer, med 4,2 procent mot 3,1 procent för männen.
Inget har hänt med lönespridningen under de senaste åren, enligt Göran Nilsson.
Reallönerna – lön efter inflation – ökade med i snitt mellan 2 och 2,5 procent under åren 2004–2006.
– Det är högre än under förra avtalsperioden, enligt Nilsson.
Bara för 2005 steg reallönen med 2,8 procent.
Samtidigt som reallönerna stigit har ökningen av industrins arbetskraftskostnader (lön plus sociala avgifter) mattats av. Under den senaste treårsperioden steg arbetskraftskostnaderna med cirka 3 procent mot drygt 4 procent under åren 1997–2003.
Nästa steg i uppladdningen inför avtalsrörelsen är att industrins ekonomiska råd lämnar sin rapport den 11 oktober. I november enas industrifacken om sin gemensamma avtalsplattform och före årsskiftet överlämnas avtalskraven.
