Den är tänkt som en väckarklocka, boken som redovisar 27 olika sätt att lura a-kassan.
– Finns det lätta pengar kommer tjuven eller bedragaren dit, säger Thore Jeppsson, jurist och författare till ”Fifflarnas paradis”.
Boken är en sammanställning över 62 bedrägerifall mot a-kassorna under de senaste 10 åren. Syftet med boken är inte att vara en instruktionsbok för den som vill fuska. Thore Jeppsson hoppas snarare att kryphålen som finns i dag ska uppmärksammas och täppas till.
– Det är lätt att fuska med a-kassan, säger han.
Under arbetet med boken blev Thore Jeppsson förvånad över hur stora summor några personer har lurat till sig. I ett fall rörde det sig om 766 000 kronor.
De vanligaste formerna av bedrägeri mot a-kassan som Thore Jeppsson har hittat är följande:
• Företagsverksamhet bedrivs samtidigt som a-kassa lyfts.
• Sjukpenning och a-kassa tas ut samtidigt.
• Arbete samtidigt som a-kassa lyfts.
• Förfalskning av arbetsgivarintyg för att få rätt till a-kassa.
– Det är klart att det är några som fuskar, det vore orimligt att det inte är så, säger Åke Ljunggren, kassaföreståndare på IF Metall.
Men han håller inte med om att det är lätt att fuska. Kontrollen av utbetalningarna utvecklas hela tiden.
– Det är viktigt att beivra fusk, men samtidigt får det inte gå för långt, tycker han.
A-kassorna kan kontrollera sina uppgifter mot CSN, Försäkringskassan och Bolagsverket, men det sker inte rutinmässigt, utan först när något inte ser helt rätt ut. Ett antal slumpmässiga kontroller görs också varje år.
– Tyvärr är det ofta slumpen som gör att bedragaren avslöjas, säger Thore Jeppsson.
Han önskar inte heller ett kontrollsamhälle, men i boken lämnar han förslag på enkla medel som han anser kan täppa till de största kryphålen:
• Ge a-kassorna tillgång till kontrolluppgifterna hos Skatteverket.
• Arbetsgivaren – inte den anställde – ska skicka in arbetsgivarintyget.
• Bifoga den senaste lönespecifikationen med arbetsgivarintyget.
