Medlingsinstitutets jurist Kurt Eriksson utnämner blockaden till ”årets stridsåtgärd”. Blockaden har fått sitt massmediala genombrott. Men det är svårt att förstå varför, enligt Eriksson.

Av alla hängavtal som i fjol tecknades på arbetsmarknaden ledde en halv procent till stridsåtgärder.

– När man tar del av mediernas rapportering och debatten kan man få en helt annan bild, säger Kurt Eriksson.

– Vår bild grundar sig på att 99,5 procent av hängavtalen tecknas utan att någon stridsåtgärd utlöses.

• Totalt 3 906 hängavtal tecknades i fjol, en markant ökning jämfört med åren innan.
• I sammanlagt 98 fall varslade facket om stridsåtgärder.
• 18 av tvisterna ledde till att stridsåtgärderna utlöstes.
• Sympatiåtgärder genomfördes i fyra av fallen.

Ett hängavtal är avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet har riksavtalet som grund.

Att så många hängavtal tecknades utan konflikt tolkar Kurt Eriksson på tre sätt.

– Företagen tycker att det är bra att konkurrens sker på samma villkor. Det kan också vara lättare för företag att rekrytera arbetskraft om marknadsmässiga villkor erbjuds.

– En tredje förklaring kan vara att de skriver på inför hotet att facket utlöser en konflikt.

Kurt Eriksson säger att det är svårt att värdera vilken av de tre förklaringarna som väger tyngst.

– Jag tror ändå att det finns andra förklaringar till att arbetsgivare tecknar hängavtal än att det enbart skulle röra sig om att de viker sig för ett latent hot om fackliga stridsåtgärder.

Svenskt Näringslivs krav på förändrade konfliktregler som begränsar fackets rätt att utlösa blockad vill han inte kommentera.

– Vi tittar bara på hur verkligheten ser ut. Svenskt Näringsliv får dra sina slutsatser som alla andra. Vi tittar på statistiken och konstaterar att inget dramatiskt har skett.