Alla står bakom Fair Trade och rättvisa villkor, men det kommer inte av sig självt. Leif Mettävainio från Grafikerna kämpar för att stärka det thailändska facket. Under hans senaste resa fick förbundet 1 200 nya medlemmar.
Grafikerna och Pappers driver tillsammans ett projekt i Thailand för att stärka och hjälpa till att bygga upp det thailändska facket för grafiker och pappersarbetare, PPFT. Uppgiften är en stor utmaning i ett land där bara några procent av arbetarna är medlemmar i ett fack, och den som organiserar sig riskerar att bli av med jobbet.
Dessutom är de klubbar som finns ofta självständiga snarare än anslutna till förbunden. PPFT hade fram till nyligen 5 000 medlemmar, men fick ett ordentligt tillskott förra helgen, berättar Grafikernas Leif Mettävainio som då befann sig i Bangkok.
– Två klubbar med sammanlagt 1 200 medlemmar anslöt sig till förbundet.
Det är grafikerna på tidningen Bangkok Post och pappersarbetarna på Bang Pa In pappersbruk som går in i PPFT. På Bangkok Post finns 1 000 medlemmar, och där är alla med i facket säger Leif Mettävainio.
– De är starka. Kvinnan som är klubbordförande anses vara en av Thailands tyngsta fackliga ledare. Hon har bland annat uppdrag i ILO (FN:s internationella arbetstagarorganisation, red. kommentar).
Att hon kan få saker att hända vittnar hennes egen historia om. Hon blev själv avskedad från Bangkok Post för flera år sedan, men lyckades få jobbet tillbaka efter en process i Thailands motsvarighet till Arbetsdomstolen.
Förbundets nyvalda ordförande, Amunay Iemraska, känner hopp efter det senaste medlemstillskottet, säger Leif Mettävainio.
– Hon är stolt och känner att det går åt rätt håll. Att de är något att räkna med.
De båda svenska fackens målsättning i Thailand är att hjälpa PPFT att organisera sig, att bli fler. Svårigheterna är många. Det finns ingen anställd på PPFT eftersom de saknar pengar. Allt jobb sker ideellt och på fritiden. En del av biståndet från Sverige består av rena pengar, som används för att man över huvud taget ska ha råd att resa och hålla möten.
Bangkok Post är i dag den enda tidningen i landet där de anställda är organiserade, berättar Leif Mettävainio. Nu tar de på sig att få personalen på fler tidningar att bilda klubb.
– Det är svårt. De har ingen rätt att komma in på arbetsplatserna, utan måste ta reda på vilka som jobbar där och kontakta dem. Man får använda mun mot mun-metoden.
Det gäller att få med så många som möjligt. Då blir hotet om avsked tandlöst, eftersom arbetsgivaren inte kan göra sig av med all personal på en gång.
Varje år lägger Grafikerna 10 000 kronor på arbetet i Thailand. Resten skjuter Sida till. Det är väl värda pengar, tycker Leif Mettävainio.
– Alla vill ha bra villkor och Fair Trade, men det kommer inte av sig självt. Någon måste göra jobbet och det kostar både tid och pengar.
