För trettio år sedan rasade varvskrisen i Göteborg. Då erbjöds varvsarbetarna jobb på Volvo. Nu är det tvärtom. Götaverken Cityvarvet behöver anställa hundratals arbetare.
– Fast våra jobb ser ju inte riktigt ut som de på Volvo. Vi behöver svetsare, plåtslagare, mekaniker, säger Roger Blomqvist, ordförande i verkstadsklubben, Göteborgs äldsta med över hundra års verksamhet.
I mitten av 1970-talet hade Götaverken över 8 000 metallarbetare inklusive Arendal, motorverkstan och ångpannefabriken. Varvskrisen utplånade det mesta av svensk varvsindustri, som var en av de största i världen.
I dag är Götaverken Cityvarvet främst ett ombyggnads- och reparationsvarv. Men man gör också legojobb åt norska offshore-industrin och åt kärnkraftverken.– Vi har hur mycket som helst att göra. Vi tvingas tacka nej till jobb eftersom vi är för få. Det går inte att få tag i de arbetare vi behöver.
Dagens 155 verkstadsarbetare räcker inte till. För att kunna klara av alla order tvingas företaget hyra in personal från Rumänien, Tjeckien och Polen. I dag är de runt 170, alltså betydligt fler än de fast anställda.
– Duktiga arbetare, inget snack om det. Men visst är det konstigt att man måste rekrytera utifrån, säger Roger Blomqvist.
– Att ta in folk från Volvo kräver utbildning, säger han.– Vi har redan idag ett bra samarbete med Göteborgs kommun och Lernia. Men folk måste vilja ta de här jobben också.
– Att börja hos oss innebär en stor omställning. Här jobbar vi självständigt, jobbet kräver mycket engagemang. Vi är nästan som egenföretagare fast vi är anställda.Götaverken Cityvarvet är bara en av flera industriarbetsplatser som är i akut behov av att nyanställa. När IF Metallavdelningen härom veckan sammankallade förtroendevalda från ett 30-tal arbetsplatser visade sig att 5-6 företag led av personalbrist.
Dessutom är det långsiktiga behovet av att nyanställa stort inom regionens verkstadsindustri. Enligt Teknikföretagen Väst kommer pensionsavgångarna att leda till många lediga jobb.
8 000 om året, enligt arbetsgivarorganisationen.
