DA-ANALYS:De kom med mössan i hand och de bad om pengar. Gårdagens kongressförhör med de tre krisdrabbade amerikanska biljättarna angår Sverige. Inte minst Saab Automobile i Trollhättan.
Saabs ägare General Motors har pengar som räcker ett par månader in på 2009. Sedan är det tomt. Till våren har GM inte en dollar kvar att klara de löpande utgifterna med. Detta i en tid när bilindustrin står inför en sedan länge förutsägbar, men lika fullt smärtsam, omställning till mera bränslesnåla och miljövänliga fordon.
General Motors överlever inte utan statligt stöd.
”Det som är bra för GM är bra för Amerika”, sa dåvarande GM-chefen Charles Wilson för 55 år sedan.
Problemet nu är att det som är uruselt för General Motors är inte mycket bättre för Trollhättan.
General Motors är bankrutt.
Det var den demokratiske senatorn Christopher Dodd som i går sa att de en gång så mäktiga, självbelåtna och arroganta General Motors, Ford och Chrysler nu kom med mössan i hand.
Tre företag som en gång symboliserade inte bara den amerikanska industrialismen, utan även den amerikanska livsstilen. Störst i världen har blivit pankast i bilvärlden. Nu vill de ha minst 25 miljarder dollar, annars hotar konkurs. Men det är långt ifrån givet att det blir särskilt många dollar i de utsträckta tiggarhänderna.
– Vi har inga bevis på att 25 miljarder dollar skulle befrämja den långsiktiga utvecklingen, sa den republikanske senatorn från Wyoming, Michael Enzi, till New York Times.
Då hade ändå de tre biltillverkarnas vd:ar gjort sitt bästa för att beskriva den minst sagt dystra situationen. General Motors vd Rick Wagoner varnade för att minst 3 miljoner amerikanska jobb står på spel – första året. Sedan sprider sig kriseffekterna som ringar på vattnet.
Motståndet mot GM, Ford och Chrysler är utbrett. Opinionsundersökningar ger knappt något stöd för att staten skulle gripa in. Och bland politikerna är skepsisen utbredd, även om bilindustrin har ett stöd hos demokraterna och den nyvalde presidenten Barack Obama.
Den republikanske senatorn Richard Shelby från Alabama uttryckte igår en utbredd skepsis med den retoriska frågan: ”Är detta slutet eller bara början?” Han har också deklararetat att det inte finns en bank i världen som skulle låna ut en enda dollar till de tre bilföretagen.
Att just Shelby – som liknat bilfabrikerna i Detroit vid en ”dinousarie” – går i spetsen för motståndet är inte så konstigt.
I hans hemstat finns den del av amerikansk bilindustri som inte vill ge något stöd till GM, Ford och Chrysler. I Alabama finns Toyota, Honda, Mercedes och Hyundai. De utgör tillsammans med bland annat BWW och Volkswagen majoriteten i den amerikanska bilindustrins intresseorganisation Alliance of Automobile Manufacturers, som motsatt sig specifikt statsstöd till GM, Ford och Chrysler.
I stället har de tre krisföretagen hämtat stöd från fackligt håll, från bilarbetarförbundet UAW, som i går gjorde företagen sällskap i Washington.
Egentligen har amerikansk bilindustri krisat sedan 1970-talets oljekriser och med den konkurrensen från japanska bilar. Att satsa på törstiga stadsjeepar och pickuper höll en begränsad tid. Den fråga som diskuteras i USA just nu är hur ett stödpaket ska kunna bidra till att ställa om bilindustrin.
Ett förslag har kommit från Daniel Sperling, professor vid Institue of Transportation Studies vid University of Califoprnia i Davies och ordförande för World Economic Forums expertgrupp för framtida transportmedel.
I december ger han ut boken ”Two Billion Cars: Driving Toward Sustainability” med förord av guvernör Arnold Schwarzenegger, vilket ger Sperlings ord ytterligare politisk tyngd. I boken föreslår han bland annat: hög bensinskatt.
Intäkterna från skatten skulle sedan slussas över till bilindustrin i form av villkorade lån för att befrämja utvecklingen av säkra, bränslesnåla bilar inom fem år.
Den amerikanska bilindustrin står inför sin tuffaste utmaning. Och vi är direkt berörda. Saabs uppvaktningar av näringsminister Maud Olofsson är bara ett exempel på det.
