Anette Hermansson gjorde allt rätt när hon sjukskrevs efter en olycka. Hon gick tillbaka på halvtid så fort hon kunde. Som tack får hon sänkt a-kassa nu när hon blir arbetslös.
En isfläck fick grafikern Anette Hermansson på fall på väg till jobbet en dag i mars. Under de nära 40 år som hon har jobbat på Media Print i Uddevalla har hon sällan varit sjuk. Men nu föll hon så illa att hon fick en komplicerad armbågsfraktur.
Efter olyckan gick hon halvtidssjukskriven i fem månader och det kommer att straffa sig lagom till jul, då hon är uppsagd på grund av arbetsbrist. Hennes ersättning från a-kassan kommer att bli minst 2 000 kronor lägre än om hon hade jobbat heltid.
– Att det kan bli så här av att vara sjukskriven, det kunde jag aldrig tro, säger Anette Hermansson.
Det var först när hon hörde någon nämna att en sjukskrivning kunde påverka a-kassan som hon tog reda på hur det ligger till.
– Man tror ju att man har den här försäkringen och då ska det väl inte spela någon roll att man blir sjuk? Det kan ju hända vem som helst.
I stället för att hålla tyst har hon skickat ett mejl till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och talat om vad hon tycker. Att reglerna måste ändras. Hur kunde de bara komma på något som detta?
– Jag blev förbannad och ville bara få ur mig det här. Jag tycker att det är för bedrövligt.
Sedan januari 2007 får inte obetald frånvaro, som till exempel sjukdom och vård av barn, ingå i den normalarbetstid som ligger till grund för ersättningen. Varje timmes frånvaro riskerar att sänka ersättningsnivån från a-kassan.
För Anette Hermansson hade a-kassan faktiskt blivit högre om hon istället hade gått sjukskriven på heltid. Varje kalendermånad som man har jobbat mindre än halvtid räknas nämligen som överhoppningsbar tid, och då dras inte frånvarotimmarna av från normalarbetstiden.
Anette Hermansson var heltidssjukskriven under de första veckorna, men började sedan jobba halvtid efter samtal med läkaren.
– Vi bedömde att jag kunde utföra enklare uppgifter. Och det är ju så försäkringskassan vill att man ska göra också.
Dagens Arbete har försökt få en kommentar från arbetsmarknadsdepartementet med anledning av Anette Hermanssons mejl, men de vill inte kommentera enskilda ärenden.
FAKTA/a-kassan
• Normalarbetstiden är det antal timmar som man har arbetat per månad i snitt de senaste tolv månaderna. Heltid beräknas till 176 timmar. Varje frånvarotimme (till exempel sjukdom eller vård av barn) räknas sedan av och sänker därmed normalinkomsten.
• Det är normalinkomsten och normalarbetstiden som ligger till grund för a-kassans beräkning av ersättningen.
• Personer med höga inkomster kan ha mer frånvaro utan att nivån på a-kassan sänks, eftersom de har större marginal ner till inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen.
• De första 200 dagarna ger a-kassan 80 procent av normalinkomster upp till inkomsttaket på 18 700 kronor i månaden. Det ger som mest 14 960 kronor innan skatt.
• Därefter sänks ersättningen till 70 procent i 100 dagar (250 dagar för föräldrar till barn under 18 år).
• Därefter inträder jobb- och utvecklingsgarantin som ger 65 procent.
