DA-ANALYS: Med Saab som ett mer självständigt bolag vinner General Motors två saker. Man klär upp bruden. Och man slipper en massa omedelbara utgifter.
Härom veckan gick General Motors frispråkige vice ordförande Bob Lutz omkring och snackade om nedläggning av Saab, som om den vore både tänkbar och nära förestående.
Kanske det bara vare gamle vanlige Bob som slirade med tungan.
Eller också hade han åtagit sig rollen att skrämma upp svenska regeringen för att få loss lite statligt engagemang för Trollhättan.
GM har allt annat än Trollhättan att tänka på i dessa dagar.
Före den 17 februari ska bolaget presenterade en trovärdig affärsplan inför den amerikanska kongressen. Utan plan, inga amerikanska stödpengar. Och planen måste vara genomamerikansk, annars uteblir dollarstödet.
GM har mycket på att vinna på att sortera bort Saab från sin affärsplan.
Dels blir man av med ett utländskt bilmärke som kongressmännen inte har något som helst intresse av att stödja. Dels blir det lättare att få svenskt stöd.
General Motors borde verkligen vilja ha det svenska stödet och låta verksamheten puttra på ett tag. Efter några år kanske man kan sälja eller få in andra delägare.
Men då gäller det att klä bruden. Trollhättan erbjuds att få tillbaka utflugna utvecklingsresurser och dessutom tillverkningen av 9-5 modellen som skulle till tyska Rüsselsheim.
Alternativet vore nedläggning. Och det är ett sämre och mer kostsamt alternativ för GM i dag. Att lägga ner fabriker är dyrt. Knappast en oöverstiglig kostnad för företag med normalfylld kassa – men avskräckande dyrt för ett företag som springer till regeringar för att klara de löpande utgifterna.
Därför har GM allt intresse i dag av att klä upp bruden inför framtida gemåler. Svenska staten får gärna vara med och betala.
För Trollhättan innebär detta att fabriken ges en ny chans.
Det brukar ofta nämnas att Saab egentligen bara gått med vinst ett enda år och då som effekt av valutakursen. Vinståret inträffade när kronkursen sjunkit som djupast efter 90-talskrisen.
Men lika sant är att Saab misshandlats av sina ägare. Visserligen har både Wallenberg och General Motors varit långsiktiga ägare. Men de har samtidigt misslyckats med förnyelsearbetet och få fram fler modeller. Den kapacitet som finns i fabriken har inte utnyttjats. Fabriken kan tillverka minst 150 000 och så många bilar har aldrig producerats i Trollhättan.
Saab har varit en verksamhet på sidan om och som hållits under armarna tack vare den tekniska kompetens som stammar ur företagets rötter i flygteknologin. Något fokus har knappast riktats mot Trollhättan. Det kan ändras nu när man av allt att döma kommer att få åtnjuta större självständighet.
Men det behövs kapital. Att utveckla nya bilmodeller kräver mångmiljardsatsningar och därför måste nya ägare eller kompletterande delägare in i bolaget.
En sak till: bilarna måste kunna säljas också.
Om Saab integrerats mer i Opel hade det i längden varit dödsstöten för Saab. Samarbetet med Opel har tunnat ut Saabs karaktär som avancerat premiummärke. Vem köper en sådan Saab?
Bara med en lyxigare bil i världsklass kan Saab ta ut de priser som krävs för att finansiera en tillverkning som inte bygger på massproduktion och volymtänkande. Får Saab den chansen?
