Facken kräver 2,6 procent och arbetsgivarna svarar med nollavtal. Avtalsrörelsen inleddes på allvar idag när IF Metall och Teknikarbetsgivarna utbytte krav.
– Vi har anpassat våra krav till krisen, säger IF Metalls ordförande Stefan Löfven.
Men Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe tycker inte att fackets krav är seriösa.
– Deras avtalskrav handlar inte om några 2,6 procent. Det rör sig i spannet 3-4 procent, säger han.
Teknikföretagen vill precis som facket ha ett ettårsavtal. Däremot kräver arbetsgivarna noll i centralt lönepåslag. Lönebildningen ska i stället ske lokalt ute i företagen och styras av exportindustrins betalningsförmåga.
– Vi begränsar skadan med ett kort avtal och utan förbättringar av de allmänna villkoren. Även ett nollbud är normerande, säger Anders Weihe.
Enligt facket kommer andra branscher att gå före och bli normerande i lönerörelsen om inte industrins parter kommer överens först.
– Jag är rädd att de låser upp sig ideologiskt. Jag hoppas att de som förhandlar bortser från Svenskt Näringslivs ideologi och i stället tar egna initiativ, säger Stefan Löfven.
Viktigaste frågan för IF Metall är reallöneökningar. Men frågan om inhyrd personal framhålls också. Där kräver facket att återanställningsrätten för uppsagda inte ska kunna kringgås när bemanningsföretag anlitas.
– Ett av de viktigaste kraven. Vi vill diskutera fram en lösning. Vi har flera förslag men inget jag vill tala om i nuläget, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.
Anders Weihe avvisar facket krav.
– Det är rent destruktivt att begränsa rätten att ta in bemanningsföretag. Det handlar inte om att kringgå Las (lagen om anställningsskydd, reds anm). Företag som har korta ledtider har inte tid med anställningsprocesser. Och det är inte billigare att ta in inhyrda, säger han.
Teknikarbetsgivarna kräver fortsatt decentralisering av förhandlingssystemet. Arbetsgivarna hänvisar till krisavtalet och att de lokala parterna hanterade situationen väl. Därför vill man ha en generell lokal dispositivitet. Allt ska i princip gå att träffa lokal överenskommels om. Med andra ord, en ny variant av öppningsklausul.
Ytterligare en hjärtefråga för facket är möjligheten till kompetensutveckling. I tidigare avtal har parterna kommit överens om fina skrivningar. Men mycket lite har hänt, menar Veli-Pekka Säikkälä. Nu krävs hårdare skrivningar, som verkligen betyder något. Facket vill att en del av löneutrymmet avsätts till kompetensutveckling och utbildning.
– Ska vi vara längst fram kan vi inte bara satsa på nya maskiner och datorprogram. Vi måste vässa människorna också, säger Veli-Pekka Säikkälä.
IF Metall vill göra också gemensam sak med arbetsgivarna i frågan om permitteringslön. Att utbilda i stället för att säga upp personal.
– Då kan vi gemensamt vända oss till regeringen och ställa krav på finansiering. Som det ser ut idag står andra länders industrier bättre rustade eftersom de har sin personal kvar, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Din första avtalsrörelse som avtalssekreterare. Hur känns det?
– Jag kanske är naiv men jag tror parterna tar ansvar och kommer överens. Det blir reallöneökningar, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Läs avtalskraven i sin helhet på IF Metalls hemsida.
Texten uppdaterad den 18 november
