Bara tre procent av fackförbundet Pappers arbetslösa medlemmar får ut 80 procent av lönen i a-kassa. Taket i a-kassan har inte höjts på åtta år. Nu lovar oppositionen högre ersättning.
Allt färre får ut 80 procent av sin tidigare lön i a-kassa när de blir arbetslösa. Dagens Arbete har låtit Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ta fram uppgifter för medlemmarna i IF Metalls, GS och Pappers a-kassor.
Av de medlemmar i Pappers a-kassa som blir arbetslösa är det endast tre procent som når upp till 80 procent av sin tidigare inkomst i arbetslöshetsersättning. Motsvarande i GS och IF Metalls a-kassor är åtta respektive nio procent.
I snitt får de arbetslösa i Pappers a-kassa 58 procent av lönen i arbetslöshetsersättning. För GS är snittet 67 procent och för IF Metall 66 procent.
A-kassornas samorganisation (SO) har följt nivån på ersättningen sedan mitten av 90-talet. Rapporten som presenterades i våras visar att tolv procent av a-kassornas medlemmar får en ersättning som är 80 procent av lönen när de blir arbetslösa.
Den högsta dagpenning som betalas ut är 680 kronor om dagen och ger som mest 14 960 kronor per månad innan skatt. Nivån har inte höjts sedan 2002. Då fick sju av tio ut 80 procent av lönen i a-kassa, medan det i dag alltså bara är en av tio.
I oppositionens regeringsplattform, som presenterades under tisdagen, lovar de rödgröna partierna en höjning av taket i a-kassan. 2012 vill de att alla som tjänar 25 000 kronor i månaden ska få ut 80 procent av lönen. Målet är att 80 procent ska få ut 80 procent av lönen.
Oppositionen vill även förändra avgiftssystemet så att alla betalar lika mycket för försäkringen, cirka 80 kronor i månaden. I dag varierar avgiften beroende på a-kassa mellan 90 och 444 kronor i månaden, eftersom arbetslöshetsavgiften som ska betalas in till staten stiger i takt med arbetslösheten i a-kassan.
Beskeden i regeringsplattformen stämmer väl överens med de svar som Dagens Arbete fick tidigare i år på frågan om hur taket i a-kassan ska förändras. Då svarade även de flesta regeringspartier att taket borde höjas. Centern ville se en höjning de första månaderna med en snabbare nedtrappning. Kristdemokraterna och Folkpartiet ville se en årlig uppräkning för att förhindra att inflationen urholkar värdet på ersättningen. Moderaterna svarade att en eventuell höjning kan bli aktuell om ordningen i statens finanser bibehålls.
Men i det valmanifest som regeringen lade fram förra veckan finns inga löften om en justering av taket, inte ens med förbehållet att statens finanser måste vara goda. Där skriver regeringen att välfärdens verksamheter är viktigare att värna än att höja ersättningsnivåerna i socialförsäkringssystemen och arbetslöshetsförsäkringen.
Fotnot
Uppgifterna som IAF tagit fram för DA:s räkning avser ersättning under dag 1-200 till tidigare heltidsarbetande (normalarbetstid från 37 timmar per vecka). Mätperiod var vecka 35 2009.
2002 höjdes dagpenningen från 580 till 680 kronor. Från juli 2002 gällde en förhöjd dagpenning de första hundra dagarna (730 kronor), vilket gav en högsta ersättning på 16 060 kronor per månad. Den nuvarande regeringen slopade den förhöjda dagpenningen i januari 2007.
