Först kom krisen. Sedan återhämtningen. Två tredjedelar av fallet i industriproduktionen har återtagits. Men 60 000 industrijobb har försvunnit.

Industrins ekonomiska råd presenterar i dag sin rapport I finanskrisens kölvatten – risker och utmaningar.

Hårdare konkurrens väntar i industrigrenar där Sverige står starkt. För att klara en uthållig tillväxt inom industrin vill rådet ha ett ”innovationspolitiskt ramverk”. Med ramverket skulle man bland annat kunna öka kompetensen, utveckla forskningen och stimulera kunskapssatsningar inom industrin.

– Det kan vara ett sätt att förstärka den långsiktiga utvecklingskraften, säger Pontus Braunerhjelm, en av fyra oberoende ekonomer som ingår i Industrins ekonomiska råd.

De övriga är Olle Djerf, Håkan Frisén och Henry Ohlsson.

Ekonomerna vill se ökade satsningar på infrastruktur för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden.

– Och då är det viktigare med satsningar inom en region än mellan regioner, säger Braunerhjelm.

Rapporten visar att personalutbildningen i den svenska industrin visserligen ligger i topp jämfört med andra industriländer. Men trenden är ändå negativ. Allt färre anställda får utbildning.

Under det första halvåret i år hade var tredje industrianställd deltagit i personalutbildning – den lägsta siffran sedan 1998. Här behövs nya satsningar, anser ekonomerna

Industrins ekonomiska råd vill också se ökat stöd för små och medelstora företag. Där finns den framtida tillväxten och de måste få hjälp att nå de nya stora marknaderna i Asien och Latinamerika. Under krisåret 2009 skapades 75 000 nya jobb i småföretagen, enligt Pontus Braunerhjelm.

Texten korrigerad 13 december 2010.