Nyfiket, öppet och hungrigt – och med en stor portion ödmjukhet. Då kan socialdemokraterna åter bli en stark progressivt kraft, enligt partiets kriskommission som i dag presenterade sin rapport. Arbetslivsfrågorna står i centrum.
Kommissionen tillsattes efter partiets katastrofval i höstas. I den 118-sidiga rapporten ”Omstart för socialdemokratin” går kommissionen hårt fram med vad man beskriver som partiets självgodhet och slutenhet.
”I dag bemöts omvärlden ofta med ointresse eller i värsta fall överlägsenhet”, skriver kriskommissionen.
En helt ny attityd krävs. Framförallt måste partiet satsa på utbildning och nya fora som främjar idéutvecklingen. Tankesmedjor, stiftelser, en egen högskola och en större nyhetstidning på nätet nämns som exempel.
”Socialdemokraterna måste koncentrera sig på att bilda opinion i stället för att jaga den”, heter det i rapporten.
Vad vilja kriskommissionen? Så här säger man…
Om jobben: Arbete åt alla kräver en stark konkurrenskraft, bland annat genom en ambitiös innovationspolitik. Svensk export utvecklats långsamt, vilket förklarar en del av arbetslösheten. För att öka exporten krävs stöd och rådgivning framför allt för medelstora och mindre företag för att komma ut på exportmarknaderna. Men de behöver också satsa mer på egen produktutveckling och innovationsförmåga. Satsningarna på forskning och utveckling måste få större utväxling i ökad export, genom särskilda satsningar på små och medelstora företag.
Om det goda arbetet: Det är hög tid att rikta ljuset mot arbetsplatserna. Arbetslivets villkor har kommit i skymundan i debatten. Hur vi har det på jobbet har stor påverkan på hur vi har det i livet i stort. Jobbet kan göra oss friskare om det är utvecklande och erbjuder goda
arbetsvillkor, men det kan också göra oss sjuka om stressen är stor eller arbetsmiljön
dålig.
Om infrastrukturen: Det behövs betydande satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vägar och
järnvägar, både för att gynna utvecklingen av regionala arbetsmarknader och för att
underlätta näringslivets behov av transporter. Sverige har under lång tid
underinvesterat i infrastruktur, något som försämrar villkoren för de företag som vill
verka i landet. Den nuvarande regleringen av järnvägssektorn behöver ses över och
samhället behöver ta ett mer övergripande ansvar för hela tågtrafiken.
Om arbetsmarknaden: Den måste bli mer rörlig och flexibel – men inte
genom sämre anställningstrygghet eller genom att försämra för de arbetslösa.
Utan genom ett väl utbyggt utbildningssystem och en arbetslöshetsförsäkring som skyddar
individen.
Om a-kassan: A-kassan ska vara en omställningsförsäkring, men det innebär att den
enskilde också måste få möjlighet att verkligen ställa om. Efter avslutad
ersättningsperiod är det samhällets skyldighet att erbjuda sysselsättning genom
exempelvis utbildning, lönesubventionerade arbeten eller beredskapsjobb. Människor
har på motsvarande sätt en skyldighet att delta efter förmåga. Samtidigt bör
subventionerade anställningar följas upp bättre, så att dessa inte missbrukas.
Om kompetensutveckling: Systemet för studiefinansiering bör ses över för att gynna det
livslånga lärandet. Vidareutbildning ska vara möjligt även under yrkeslivet, genom
kompetenskonton. Vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen måste rustas upp och den kvalificerade yrkesutbildningen byggas ut. Ännu ett Kunskapslyft bör genomföras.
Om arbetstiderna: Alla ofrivilliga deltider, obekväma och oregelbundna arbetstider håller på att bli ett stort arbetsmiljöproblem. Många arbetar mer intensivt under vissa perioder i livet. Det måste bli lättare att gå ner i arbetstid under vissa perioder av livet. Samtidigt måste antalet arbetade timmar öka, bland annat genom att fler arbetar längre. Ett arbetsliv som inte sliter ut människor i förtid innebär att fler kan arbeta längre upp i åldrarna.
Om arbetsrätten: Den är på väg att urholkas, bland annat genom att bemanningsföretag används för att kringgå lagen om anställningsskydd och genom att visstidsanställningar staplas på varandra, något som bidrar till att göra bland annat ungdomars ställning på arbetsmarknaden ännu osäkrare. Detta måste motverkas.
Om pensionerna: Pensionssystemet bör nu utvärderas, stärkas finansiellt och göras mer rättvist. Det nuvarande pensionssystemet har väsentliga nackdelar. Det är alltför sårbart när tillväxten viker. Pensionsnivåerna har blivit låga samtidigt som förvaltningskostnaderna ökat. Klassklyftorna bland de äldre förstärks när antalet år i arbetslivet får en så stor betydelse för pensionsnivån. I grunden är systemet underfinansierat.
Om det gröna folkhemmet: Begreppet är en angelägen vidareutveckling av miljö- och klimatpolitiken. Tyvärr har begreppet ännu inte fått den konkreta innebörd som behövs. Socialdemokratin måste utveckla sin politik på området. Den gröna omställningen ger möjlighet till ett offensivt samhällsbygge. Sverige kan vara med och bidra till viktig teknikutveckling som gynnar landets export och bidrar till att göra Sverige till en förebild i världen.
