Årets löneförhandlingar sker under fredsplikt.
– Det stämmer, säger Pappers avtalsombudsman Matts Jutterström. Vi kan inte sätta power bakom kraven förrän i februari nästa år.

Avtalsrörelsen är i gång, hittills utan att ha gjort något större väsen av sig.

Men inte nog med att förhandlingarna sker mot bakgrund av en vikande konjunktur och stor ekonomisk oro ute i Europa. Nu visar det sig också att industrifacken får svårt att sätta tryck bakom förhandlingskraven, om det skulle behövas.

Åtminstone fram till 31 januari 2012.

Så länge är Facken inom industrin och Pappers bundna av den fredsplikt som gäller enligt de avtal som förhandlades fram våren 2010 och som sträcker sig fram till slutet av januari nästa år.
– Detta gäller facken inom Industriavtalet, utom Unionen och Sveriges ingenjörer på Teknikavtalets område, där fredsplikten upphör första december, säger Matts Jutterström.

– IF Metall, GS och Livs är alltså i samma situation som oss.

När facken på Industriavtalet beslöt sig för att starta 2012 års lönerörelse lite tidigare, för att avtalen på detta område skulle komma i fas med varandra, glömdes en viktig aspekt bort – fredsplikten.

– Frågan penetrerades uppenbarligen inte tillräckligt noga, konstaterar Matts Jutterström.

Matts Jutterström berättar att han ställde frågor till de ”juridiskt sakkunniga” inom Facken inom industrin och fick svaret att fredsplikten inte skulle vara något hinder – avtalet skulle vara ”öppet” från den första december.

– Men även om vår motpart inte skulle göra någon fredspliktsinvändning, är det fritt fram för det enskilda bolaget som binds av avtalet genom medlemsskap hos Skogsindustrierna att göra det.

– De har en enskild rätt till arbetsfred under hela kollektivavtalets löptid.

Han pekar på att de avtal som är undertecknade mellan parterna och som sträcker sig fram till den 31 januari därför gäller fullt ut. Att tillgripa stridsåtgärder innan dess är inte förenligt med MBL:s § 41.

– Den säger att arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte får vidta eller delta i arbetsinställelse/lockout, strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd, säger Matts Jutterström.

En tröst, om än en klen sådan, är att inte heller arbetsgivarna kan vidta några stridsåtgärder.

Hur påverkar detta avtalsrörelsen?

– Vi förhandlar på och räknar med att kunna göra det utan varsel – men visst, arbetsgivarna vet hur läget är.

Ni är alltså lite låsta?

– Ja, vi kan inte sätta power bakom våra krav före den 1 februari och det minskar manöverutrymmet en hel del.