Utbildning i stället för uppsägning. I Sverige kan det bli verkligt om facken, arbetsgivarna och staten kan komma överens. I Tyskland finns det redan.
Tryggare anställningar vid plötsliga kriser har blivit en förhandlingsfråga i årets avtalsrörelse.
Facken, arbetsgivarna och staten försöker komma överens om ett system som ska göra det möjligt att undvika massuppsägningar som under 2009.
När finanskrisen slog till för tre år sedan slog den hårt mot exportinriktade industriländer som Sverige och Tyskland. Produktionen föll drastiskt.
I Sverige sköt arbetslösheten i höjden. Men inte i Tyskland. Där hjälpte staten till att att få företagen att behålla och utbilda sina anställda. Systemet heter Kurzarbeit, ”kortarbetstid” och som räddade 1,2 miljoner jobb under krisen, enligt Deutsche Bank.
När konjunkturen vände uppåt igen fick Tyskland ett försprång. De hade sin personal på plats och kunde snabbt öka produktionen.
Kurzarbeit går ut på två saker. Företagen ska kunna behålla sina anställda vid tillfälliga kriser. Och när företagen befinner sig denna tillfälliga svacka ska de uppmuntras att utbilda sina anställda.
Systemet har funnits länge. I en eller annan form har det existerat sedan 1910.
Så här fungerar det nu:
Företag där anställda – på grund av en tillfällig kris – tvingas gå ner minst tio procent av arbetstiden kan få stöd av staten.
Men först måste arbetsgivaren komma överens med det lokala facket hur många som ska gå gå kortare arbetstid. Och hur länge. Maxtiden har varit 18 månader men under krisen förlängdes den till 24 månader.
Överenskommelsen mellan företag och fack ska sedan godkännas av den lokala arbetsförmedlingen.
Arbetsgivaren slipper betala in en del av sin avgift (40 procent av bruttolönen) till socialförsäkringssystemet för den som går på Kurzarbeit. Utbildas densamme slipper arbetsgivaren helt att betala in socialförsäkringsavgiften.
Den enskilde går ner till a-kassans ersättningsnivå för den tid han eller hon går på Kurzarbeit. Nivån på a-kassan är 60 procent i normalfall, 67 procent för den som har försörjningsansvar för barn.
Till exempel: den som minskar sin arbetstid med hälften får då 60 procent (eller 67 procent) av halva lönen från a-kassan. Minst. A-kassenivån är bara minimum. På många håll i landet har facken förhandlat upp nivån.
Facken har också förhandlat fram en kollektivavtalad Kurzarbeit som tar vid när den lagens 24 månader är till ända.
Enligt den kollektivavtalade modellen kan man gå ner 9 timmar från den normala veckoarbetstiden på 35 timmar till 26 timmar. Staten och arbetsgivarna betalar för 7,4 av de 9 timmarna.
Den kortare arbetsveckan påverkar inte arbetsgivarnas avgifter till sjukförsäkringen och pensionssystemet. Inte heller semesterlönen eller eventuell bonus påverkas.
Kurzarbeit-systemet innebar att arbetslösheten bara steg marginellt i Tyskland under krisen. Däremot deltog bara en minoritet i utbildning. Företagen höll hårt i pengarna trots att utbildningen kunde få statligt stöd. Mellan 25 och 80 procent av utbildningskostnaderna kunde staten stå för beroende på typ av utbildningsinsats.
