Bildjournalen var tidningen för den generation som bar in rockmusiken i de svenska vardagsrummen och tapetserade sina sovrum med elefantbilder.
Elefantbilden. En gigantisk idolbild lika stor som fyra uppslag i tidningen. Den tapetserade sovrumsväggarna hemma hos var och varannan tonåring på sextiotalet.
I synnerhet bilden från nr 36 år 1965. Fem unga allvarliga män i svartvitt. The Hep Stars. Den tycktes finnas överallt och avspeglade hur stora de var under några korta år.
Bildjournalen gavs ut mellan 1954 och 1969 och trycktes som mest i svindlande 250000 exemplar. Efterkrigstidens stora ungdomskullar fick läsa om stjärnorna inom musiken, sporten, filmen, radio och tv. Man kunde lära sig dansa twist: ”djup knäböjning, släng överkroppen bakåt, framåt, bakåt, framåt, flaxa med händerna”.
Man kunde tävla och träffa kändisar. Femtonåriga Yvonne i Limmared fick åka till London och känna på Beatles hår för att kolla om de bar peruker eller inte.
Alla fanns med i tidningen och alla tycktes läsa den. Börje Lundbergs och Anni Bohms bok om Bildjournalen är en resa i tiden. Med alla omslag och alla elefantbilder. Och den som var med kan säga att just den bilden satt på min vägg.
