Svetsare som andats in mangan från svetsrök kan lida av besvär tiotals år efteråt. Det visar en unik studie på tidigare varvsarbetare som presenteras av Sahlgrenska akademin.
Fakta Mangan
- Metallen mangan förekommer naturligt både i vår miljö och kroppen, där den är viktig för till exempel omsättningen av kolhydrater och fetter.
- Personer som under lång tid utsätts för damm och rök som innehåller mangan i höga halter kan i sällsynta fall drabbas av manganism, en sjukdom som liknar Parkinsons sjukdom. Orsaken är att mangan ansamlas i ett område i hjärnan, de basala ganglierna, som är viktiga för att reglera kroppens rörelser.
Källa: Sahlgrenska akademin
Studien visar att långvarig exponering för mangan kan ge bestående effekter på finmotoriken upp till 20 år efter att exponeringen upphört. Drabbade svetsare med bakgrund i varvsindustrin är fumligare än arbetskamrater som haft andra arbetsuppgifter.
– Det är anmärkningsvärt eftersom det har gått så lång tid sedan de upphörde med svetsning, säger Gunilla Wastensson, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bara i Sverige jobbar 35 000 personer med svetsning på heltid. Till det kommer en stor mängd som har svetsning som bisyssla.
Mangan och svetsning är ett ”hett” forskningsområdet internationellt. Det är väl dokumenterat att mangan kan ge skador på centrala nervsystemet och försämrad motorik. Långvarig exponering kan också leda till manganism, ett sällsynt sjukdomstillstånd som liknar Parkinsons sjukdom.
Gunilla Wastensson känner inte till någon tidigare forskning som inriktat sig på kvarstående effekter flera år efter det att svetsarna slutat jobba eller bytt arbetsuppgifter.
Därför är hennes forskningsresultat unika. I studien har hon undersökt 17 före detta fartygssvetsare som jobbat på varv i Göteborg och som slutat svetsa för i genomsnitt 18 år sedan. Gruppen jämfördes med filare och elektriker som också jobbat på varv.
Den stora skillnaden visade sig i ett test på finmotorisk förmåga och snabbhet. Bland annat hade svetsarna svårare för att plocka upp falsade piggar som sedan skulle vridas för att passa i hål.
I studien tog forskarna också fram ett mått på den totala manganexponeringen för varje individ.
– Undersökningen visade att individer med högre totalvärden hade sämre testresultat. Det tolkar vi som en möjlig kvarstående effekt av tidigare manganexponering, säger Gunilla Wastensson.
Hon anser att resultaten är allvarliga men att de behöver bekräftas av fler studier.
Många av de undersökta svetsarna har exponerats för mangan långt tillbaks i tiden.
– Studien berättar om hur det såg ut på arbetsplatserna förr i tiden. Det har jobbats intensivt med arbetsmiljön under många år. Det har blivit bättre, säger hon.
Mangan frigörs i samband med svetsning. God ventilation och personlig skyddsutrusning, som friskluftsmask, är de viktigaste skydden.
Gränsvärdet i Sverige för mangan i inandningsluften är i dag 0,2 milligram per kubikmeter luft för totaldamm. I USA finns förslag på att sänka gränsvärdet till 0,02 milligram per kubikmeter luft.
– Jag tycker att vi bör överväga att sänka gränsvärdet även i Sverige, säger Gunilla Wastensson.
