På sex år har andelen arbetslösa som får a-kassa sjunkit från 70 till 36 procent. – Vi omvandlar arbetslösheten från en bred samhällsfråga till att bli ett problem för individen, säger professor Tapio Salonen.

Enligt nya siffror från Arbetsförmedlingen, som tidningen Dagens Nyheter tagit del av, får endast 36 procent av dem som är arbetslösa på heltid ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Av 202 000 arbetslösa i november hade ungefär 120 000 personer ingen ersättning alls, skriver Dagens Nyheter.

I januari 2006 fick 70 procent av de arbetslösa ersättning från a-kassan. Sedan dess har regeringen genomfört stora förändringar av arbetslöshetsförsäkringens regelverk. Bland annat har arbetsvillkoret skärpts så att det krävs fler arbetade timmar varje månad för att kvalificera sig till ersättning vid arbetslöshet. Det försvårar för deltidsarbetande och de som har korta tillfälliga anställningar att leva upp till kravet.

Arbetsförmedlingen har i dag inget svar på varför andelen arbetslösa utan rätt till ersättning ökar, men jobbar med en analys som ska vara klar inom några veckor.

Tapio Salonen, professor vid institutionen för socialt arbete på Linnéuniversitetet, menar att det är ett etableringsproblem.

– Vi har studerat detta tidigare. Det har skett en gradvis förändring med färre och färre som tar del av arbetslöshetsförsäkringen.

– Det är inte längre vanligast att det handlar om omställning där man går från ett arbete till ett annat. Gruppen av människor med obefintlig eller svag position på arbetsmarknaden växer.

Det är ungdomar och utlandsfödda som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Det beror delvis på att svensk arbetsmarknad är under snabb förändring, där enkla jobb utan större formella krav blir ovanligare, säger Salonen.

– Då tvingas dessa människor konkurrera även om de mest okvalificerade jobben.

Skärpningen av arbetsvillkoret i försäkringen samt det slopade studerandevillkoret har definitivt påverkat andelen arbetslösa utan ersättning, menar Salonen.

– Ja, det är klart att det har gjort det. Man har höjt trösklarna, då blir det svårare att nå upp till dem.

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, som regeringen har tillsatt, undersöker möjligheten att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Men det är inte en lösning på problemet, menar Tapio Salonen.

– Nej, det krävs en rad olika förändringar. Man bör behålla inkomstbortfallsprincipen för dem som lever upp till villkoren i försäkringen. Man bör även titta på något sorts grundskydd för dem som inte har uppnått kraven i försäkringen.

Om det inte finns ett grundskydd gör man skillnad på olika typer av arbetslösa, menar Tapio Salonen.

– Då går vi bort ifrån en grundläggande föreställning som vi har i Sverige om att vi ska bygga samhällssystem som ska vara tillgängliga för alla.

– Då hittar vi på system som gör skillnad på folk. Och då fattiggör vi de här människorna. De arbetslösa som inte har rätt till a-kassa blir hänvisade till andra system med helt andra regler. Då omvandlar vi arbetslösheten från en bred samhällsfråga till att bli ett problem för individen.