Brasilien är landet med flyt. – Det är svårt att hitta folk till jobben i massa- och pappersindustrin, säger Idemar Martini från brasilianska FETIESC.

Idemar Martini tecknar en ljus bild, inte bara av läget inom massa- och pappersindustrin, utan inom landet som helhet.

– De enda som inte arbetar är de som inte vill, säger han. Ingen är heller rädd för att bli av med sitt jobb, eftersom det inte är problem att hitta ett nytt.

Han beskriver ett samhälle där köpkraften gått upp och ingen längre vill jobba till minimilön.

Han berättar om 36-timmars arbetsvecka och 120 procents påslag om man jobbar söndag.

Om framväxten av en stark facklig centralorganisation och ett land där ordet kris känns avlägset.

– Den senaste krisen i världsekonomin drabbade inte oss. Vi är inne i en period av tillväxt som ser ut att bli än starkare framöver.

Lite längre norrut, i Kanada, håller Fred Wilson från CEP till.

Hans land har genomlevt en långvarig kris, som kostade 100 000 jobb i den kanadensiska skogsindustrin mellan 2005-2010.

Dessutom har landets västra del drabbats av en liten elak skalbagge som förstört över hälften av skogsbeståndet.

Den värsta pärser ser dock ut att vara över.

– Tidigare stängda anläggningar har öppnats igen. Den nya ”biovågen” med nya produkter typ viscose har banat ny väg.

Kollegan Inwan Witaya, från thailändska PPFT, befinner sig i ett slags medelläge.

Även i Thailand är skogsbruket på stark frammarsch, men industrins användande av kontrakts- och bemanningsanställda gör den fackliga uppgiften svår.

– Vi lever med minimilöner, diskriminering och lika lön för lika arbete är bara att glömma.

– Dessutom är klyftorna mellan fackens olika styrka på arbetsplatserna stor, säger Inwan Witaya.

– Facken kan därför inte erbjuda skydd mot olika övergrepp, som att man avskedas för att man blir medlem.

Tre länder i lite olika utvecklingsfaser.

Idemar Martin slänger dock med en brasklapp.

– Kapitalet talar inget särskilt språk och har inget hemland. Vi måste hitta ett sätt att hantera detta.

– Kanske ska vi kräva samma villkor av ett företag som etablerar sig i Brasilien som i det land de kommer ifrån?