Finansdepartementet lägger nu fram ett förslag om statligt stöd vid korttidsarbete i djupa kriser. Läget är inte så allvarligt att modellen skulle träda i kraft i dag. Men finansminister Anders Borg menar att det är bråttom att ställa samman förslaget för att ha i beredskap.
En modell för korttidsarbete innebär att både arbetstid och lön tillfälligt kan sänkas vid allvarliga kriser med snabbt fallande efterfrågan. Finansdepartementet har sedan i februari låtit utreda ett system för korttidsarbete, där man utgått från ett förslag som fack och arbetsgivare har lagt fram.
Finansdepartementets förslag, som nu går ut på remiss, innehåller en modell med arbetstids- och lönesänkningar i tre nivåer. Arbetstiden ska kunna sänkas med 20, 40 eller 60 procent.
Kostnaden för korttidsarbetet ska delas mellan arbetstagare, arbetsgivare och staten. Arbetstagarens lön minskar i de olika nivåerna med 12, 16 respektive 20 procent. Arbetsgivaren ska stå för 1, 11 respektive 20 procent av kostnaden, medan staten ska stå för 7, 13 respektive 20 procent.
Syftet med en modell för korttidsarbete är att hålla sysselsättningen uppe samt att underlätta återhämtningen genom att företagen har personal på plats när efterfrågan går upp igen.
I förslaget framgår att systemet med korttidsarbete inte ska användas vid vanliga lågkonjunkturer. Det ska vara en exceptionell åtgärd att ta till i synnerligen djupa kriser.
Regeringen skriver i ett pressmeddelande att det ekonomiska läget som Sverige befinner sig i nu inte skulle motivera en aktivering av subventionerat korttidsarbete. Däremot skulle 1990-talskrisen och effekterna av finanskrisen uppfylla kriterierna för att ta systemet i bruk.
Ytterligare detaljer ur förslaget:
- Systemet ska vara nationellt. När det aktiveras gäller det i hela landet. Det kan inte tas i bruk enbart för vissa branscher eller företag.
- Stödet bör vara tidsbegränsat till 12 månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare 12 månader.
- För att undvika att systemet används för ofta införs en karenstid på 24 månader innan det aktiveras igen.
- Arbetsmarknadens parter måste ha slutit centrala kollektivavtal om korttidsarbete för att det statliga stödet ska kunna utgå.
- Lagen om arbetslöshetsförsäkring bör ändras så att den lägre lönen under korttidsarbetet inte påverkar eventuell framtida ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Finansdepartementets förslag liknar i stor utsträckning det förslag som fack och arbetsgivare gemensamt lade fram i vintras. De skiljer sig något åt när det gäller hur mycket de anställda ska gå ner i lön vid de olika nivåerna. Arbetsmarknadens parter föreslog något lägre lönesänkningar på de första två nivåerna.
Parterna föreslog också att arbetstidsförkortningen borde ägnas åt kompetensutveckling. Finansdepartementet vill dock inte kräva att arbetsgivarna erbjuder utbildning för att få del av subventionen, eftersom risken är stor att många företag då skulle hindras från att använda systemet.
Remisstiden går ut den sista januari 2013.
