Det är inte första gången det händer och säkert inte den sista. Drömmar om en chans att förändra livet gör människor från fattigare länder lätta att locka hit med löfte om jobb och bra lön. Dagens Arbete har genom åren träffat många besvikna och rädda skogsarbetare.
När plantering och röjning läggs ut på entreprenörer och underentreprenörer hänger också ansvaret för människorna med. Det skjuts nedåt i kedjan av företag och arbetsgivare, bort från den ursprungliga uppdragsgivaren.
Stora skogsbolag som Sveaskog, Stora Enso, Holmen och SCA lägger ut uppdragen på entreprenörer som i vissa fall själva anlitar entreprenörer. Det räcker med två led för att det ska bli oerhört komplicerat att kontrollera vilka löner och villkor de anställda egentligen jobbar under. Särskilt om underentreprenören är ett utländskt bemanningsföretag, vilket inte är ovanligt.
Fackförbundet GS vill helst att skogsbolagen själva anställer den arbetskraft de behöver. I andra hand att den entreprenör som anlitas inte ska få anlita ytterligare en underentreprenör. Efter en skandal för några år sedan valde Stora Enso att göra så. Sveaskog, Holmen och SCA fortsätter att tillåta underentreprenörer.
Skogsbolagen är noggranna innan de skriver kontrakt med entreprenörer och godkänner underentreprenörer. Det ska finnas kollektivavtal. Skatteskulder och löneskulder får inte existera. Men ansvaret för att kontrollera hur väl företagen sedan lever upp till lagar och avtal skjuter de ifrån sig.
Sveaskog ska känna förtroende för entreprenörerna i stället för att bli en kontrollerande polismyndighet, förklarar Sveaskog i ett tidigare reportage i Dagens Arbete.
Här nedan hittar du fler berättelser från utländska skogsarbetare som Dagens Arbete har träffat genom åren.
Nr 7 2012:
Adrians död – ingens ansvar
Nr 6 2011:
Säsongsarbetarna fick hjälp direkt på fältet
Nr 6 2009:
Snårig kamp mot skogens rufflare
Nr 12 2008:
En nutida form av slaveri
Nr 5 2008:
Litauer betalar plantans pris
