Flera LO-förbund har redan i dag branschvisa avtal om yrkesintroduktion för unga. Men utan det statliga stöd för utbildning och handledning som kunde blivit genom en jobbpakt blir det inga stora volymer, tror förbunden.

IF Metall var först ut med att sluta ett yrkesintroduktionsavtal med motparter inom industrin i november 2010. Hittills har avtalet inte lett till några större mängder jobb för unga.

IF Metall vet inte hur många anställningar yrkesintroduktionsavtalet har lett till, men antalet är inte stort. För ett år sedan hade 6 företag använt sig av avtalet för totalt 38 ungdomar. Sedan dess har Volvo inlett ett projekt för att under tre års tid ta in totalt 1 200 ungdomar för betald utbildning. Sedan november finns 400 ungdomar på Volvo under yrkesintroduktionsavtalet. Under de följande två åren ska två kullar till på 400 ungdomar vardera tas in.

Den svaga konjunkturen kan vara en anledning till att satsningen inte har lett till fler jobb.

–  När företag säger upp i stället för att anställa är utrymmet för att ta in ungdomar på yrkesintroduktion begränsat. Det är den enklaste och viktigaste förklaringen. Men sen tar det också tid innan ett nytt system sprider sig och sätter sig, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.

Varför behövs jobbpakten när IF Metall och andra förbund själva sluter avtal om yrkesintroduktion?

– Jobbpakten kan stimulera andra förbund och deras motparter att sluta avtal. Dessutom skulle ett statligt handledarstöd ingå och där fanns även diskussioner om sänkta arbetsgivaravgifter.

– Utan jobbpakten blir incitamenten inte lika starka.

Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting är överens om två olika introduktionsavtal. Det ena, som vänder sig till de som gått färdigt vård- och omsorgsprogrammet, är färdigt att tas i bruk. För det andra avtalet, som är avsett för arbetslösa ungdomar mellan 19 och 24 år, återstår en del detaljer innan det kan användas.

Parternas syfte är att gemensamt skapa förutsättningar för att klara generationsväxlingen.

– Det var vi överens om redan innan samtalen om jobbpakten drog i gång. Vi beklagar djupt att Svenskt Näringsliv inte vill vara med och ta ansvar för ungdomsarbetslösheten, men det här förändrar inte vårt samarbete med SKL, säger Johan Ingelskog på Kommunal.

Kommunal gör ingen uppskattning av hur många ungdomar som skulle kunna få jobb genom de nya avtalen.

– Men med ett statligt stöd för handledarutbildning och handledare så skulle volymerna bli mycket större, tror Johan Ingelskog.

Även Handels är överens med sin motpart om att införa ett års yrkespraktik för ungdomar under 21 år. Också Hotell- och Restaurangfacket har kommit långt i sina samtal med motparten Visita. Förbundsordförande Ella Niia säger till TT att hon hoppas att samtalen kommer att fortsätta, trots sammanbrottet på central nivå.

Texten är uppdaterad 2013-01-30.