Efter att lagen om solidariskt ansvar i entreprenörskedjor infördes i Norge är det betydligt lättare för fackförbunden att driva in lönekrav i de fall en underentreprenör har betalat för dåliga löner. – Skillnaden är som himmel och helvete, säger Jonas Bals på norska Fellesforbundet.
Fakta/Allmängiltiga kollektivavtal och Solidaransvar
- Det norska solidaransvaret (solidariskt ansvar) är en vidareutveckling av en lag som infördes 1994. Då blev det möjligt att göra delar av vissa branschers kollektivavtal allmängiltiga. Det innebär att till exempel lägstalönerna i avtalen ska gälla på alla arbetsplatser i den branschen, oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte.
- Bakgrunden är att man befarade att öppnandet av arbetsmarknaderna i EU och EES skulle leda till att utländsk arbetskraft tog jobb till lägre löner än kollektivavtalens lägstalöner. Detta eftersom det inte finns någon lagstadgad minimilön i Norge (inte heller i Sverige) och arbetsplatser utan kollektivavtal kan sätta hur låg lön som helst.
- För att lägstalönerna i en branschs kollektivavtal ska bli allmängiltiga krävs att parterna lägger fram dokumentation som visar att det finns skäl att tro att utländsk arbetskraft arbetar under sämre villkor än de som gäller för norska arbetstagare.
- Det är endast de branscher vars avtal har blivit allmängiltiga som omfattas av solidaransvaret: Bygg- och varvsindustrin, lantbruk samt renhållning.
- Solidaransvaret infördes 1 januari 2010. Det innebär att samtliga entreprenörer i en kedja har ansvar för att uppdragstagarna längre ner i kedjan betalar avtalsenlig lön till sina anställda.
- Om en underentreprenör inte har betalat ut rätt lön blir entreprenörer högre upp i kedjan skyldiga att betala.
Det skedde en rejäl uppstädning av byggbranschen i Oslo när lagen om solidariskt ansvar infördes i januari 2010. Sedan dess är alla företag i en kedja av entreprenörer ansvariga för att företagen längre ner i kedjan betalar rätt lön till sina anställda. Skulle en underentreprenör lura sin personal på pengar, har de laglig rätt att kräva att ett företag högre upp i kedjan betalar i stället.
– Vi har använt oss av lagen ganska mycket i byggbranschen i Oslo, och den har haft en betydande effekt, säger Jonas Bals på norska Fellesforbundet.
Dels har det blivit lättare att driva in de lönekrav som ställs, dels såg branschen själv till att städa upp bland underentreprenörerna.
– Innan lagen trädde i kraft var värdet av huvudentreprenörernas ansvar för att kontrollera sina underentreprenörer lika med noll. Men så fort det började riskera att kosta pengar att göra en dålig kontroll så ser vi en helt annan effekt. Då får man till det som förut var omöjligt.
Även om byggbranschen har rensat ut bland entreprenörerna uppstår ändå tillfällen då framför allt utländsk arbetskraft anser att de har fått för dåligt betalt. Då kan de vända sig direkt till en entreprenör högre upp i kedjan med sitt lönekrav, men troligtvis går de flesta ärendena via facket.
Facket gör då en beräkning av lönekravet och skickar det både till arbetsgivaren och till samtliga entreprenörer som finns högre upp i kedjan.
– Ofta ringer vi huvudentreprenören och de ser oftast till att lösa det hela på kort tid. De kan hålla inne sin betalning till underentreprenören till dess de har betalat ut rätt lön.
Inför att den nya lagen skulle träda i kraft fanns det farhågor om att den skulle leda till att underentreprenörer skulle sätta i system att betala för låga löner eftersom kostnaden lätt kan skjutas högre upp i kedjan.
– Men det har inte skett och det är för att huvudentreprenören i så fall håller inne med pengarna. Och de flesta underentreprenörer vill få nya kontrakt, så de betalar.
Det är bara ett fåtal branscher som omfattas av det solidariska ansvaret: Byggbranschen, varvsbranschen, lantbruket och städbranschen. Från första juli i år omfattas även bemanningsbranschen.
Anledningen till den begränsade omfattningen är att ansvaret är kopplat till en lag som gör det möjligt att göra kollektivavtalen i särskilt utsatta branscher allmängiltiga, alltså gälla på arbetsplatser även utan kollektivavtal.





































































































































