Skogsarbetarna från Kamerun känner sig fortfarande lurade. – Vi borde inte straffas för något som inte är vårt fel, säger en av skogsarbetarna.
Kvinnan från Kamerun berättar för Dagens Arbete att hon lämnade sitt jobb i Dubai för att satsa på jobbet i den svenska skogen. Det skulle ge bra betalt och en chans att bygga något bra i hemlandet Kamerun. Nu kan hon inte ens betala sin dotters skolavgift, säger hon.
I kväll följer Uppdrag Granskning upp vad som hänt sedan avslöjandet om att kamerunierna blivit skuldsatta efter att ha tagit jobb i den svenska skogen. Trots att fack och arbetsgivare har gjort en uppgörelse om ersättning är de besvikna.
GS avtalssekreterare Tommy Andersson förstår att förväntningarna var högre.
– Det alla tar sikte på är arbetserbjudandet som skickades till Migrationsverket. Men det är inte rättsligt bindande. Det är det som är boven i dramat. Man lockar folk till det här landet för att tjäna de här pengarna, men sen när de kommer hit är det andra villkor.
Om förutsättningarna i arbetserbjudandet hade gällt, skulle den kamerunska kvinnan ha jobbat under sex månader och tjänat minst 111 000 kronor. Efter skatt hade det blivit minst 83 000 kronor, plus skattefritt traktamente. Efter förhandlingarna mellan fackförbundet GS och arbetsgivarorganisationen SLA har hon fått ut mindre än hälften så mycket, trots att hon fått både övertidsersättning, ob-tillägg och traktamente utöver ackordet.
Hon är besviken och har svårt att förstå att det arbetserbjudande som skickades till henne när hon sökte arbetstillstånd inte alls gäller.
– Där står det att jag skulle tjäna 18 500 kronor i månaden, plus 200 kronor om dagen i traktamente och det skulle gälla i sex månader.
När hon fattade beslutet att lämna sitt jobb och betala för resan till Sverige gjorde hon det utifrån arbetserbjudandet. Trots att hon inte jobbat mer än tre månader tycker hon att hon borde få sex månadslöner.
– Ja, för det var ett kontrakt! Det här är inte vårt fel. Vi borde inte straffas för något som inte är vårt fel.
Efter förhandlingarna vet kvinnan fortfarande inte hur många plantor hon har fått betalt för, säger hon.
– Facket frågade aldrig efter våra uppgifter. De frågade aldrig oss hur många plantor vi har satt. Då hade jag fått mer pengar, tror hon.
GS har gått efter de underlag som entreprenören Skogsnicke tog fram och som legat till grund för löneutbetalningarna. Enligt GS var underlagen ovanligt detaljerade, med information om antalet plantor varje person har satt dag för dag.
– De fanns på företaget och var undertecknade av de anställda. Vi kan bara gå efter dem. Annars står bara ord mot ord, säger Tommy Andersson, GS avtalssekreterare.
Fanns det uppgifter om övertid i underlagen?
– Ja, de har jobbat både 10, 11 och 14 timmar per dag. De har fått betalt för övertid, de har fått traktamente och ob-ersättning. De vi förhandlat åt har fått kollektivavtalsenliga löner.
LO och oppositionen anser att de arbetserbjudanden som ligger till grund för både Migrationsverkets och den enskildes beslut, bör få en starkare juridisk ställning så att villkoren kan hävdas vid en tvist. Regeringen har tidigare svarat att det inte är förenligt med den svenska modellen.
