ANALYSSämst när det gäller. Riksbankens uppgift är att bromsa och gasa ekonomin. Men man har ingen koll på hastighetsmätaren. Riksbanken är sämst i klassen, enligt regeringen. Och det kostar tiotusentals jobb.
Häromdagen kom regeringens budgetproposition. Den så kallade vårbudgeten.
På sidan 84 finns en intressant tabell som förklarar en del varför arbetslösheten är så hög som den är.
Först av allt: vi har sedan drygt femton år en ordning i det här landet som innebär att politikerna lämnat startnycklar och bensinkort till Riksbanken. Det är som sagt Riksbankens uppgift att gasa och bromsa så att penningvärdet hålls i schack.
Målet är 2 procents inflation.
Att hålla rätt nivå på inflationen är viktigt. Dels för penningvärdet, alltså kronkursen. Men dels också för tillväxten, den ekonomiska aktiviteten och med den – arbetslösheten.
Om Riksbanken trycker på bromsen för mycket då stannar ekonomin. Tillväxten mattas av, arbetslösheten skjuter i höjden.
Det är precis det som har hänt.
Målet på 2 procents inflation har man missat. Konsekvent.
På just sidan 84 i regeringens vårbudget kan man läsa en ranking över vem det är som är bäst att spå inflationstakt.
Regeringen jämför tio bedömare. De bästa bedömarna finns på LO, Swedbank och SEB-banken i nämnd ordning, tätt följd av regeringen själv.
I särklass sämst, på en tiondeplats, kommer Riksbanken.
Alltså den institution som fått ansvaret att hålla rätt inflationstakt.
I dag är inflationen 0,0 procent. Du läste rätt: noll komma noll procent. Så låg är den senaste noteringen från Statistiska centralbyrån.
Inflationen finns inte i Sverige idag. Den allmänna prisnivån stiger inte.
Den låga noteringen kan kanske uppskattas av alla de som tycker att 1,7 procents lönehöjning i år är i minsta laget. Men med dagens inflationstakt är reallönehöjningen så gott som kassaskåpssäker.
Vad som är mindre roligt är att den obefintliga inflationstakten trycker upp arbetslösheten.
Den ligger på 8,7 procent just nu. Förr hade det kallats massarbetslöshet och utlöst regeringskris. I dag konstateras det att den ligger hedersamt under det katastrofala EU-snittet på drygt 10 procent.
8,7 procent motsvarar 415 000 personer. En ökning med 19 000 personer jämfört med motsvarande månad året innan.
I går samlades Riksbankens direktion för att bestämma om man skulle trycka i gasen lite eller fortsätta ha en fot på bromsen.
Något tryck på gasen blev det inte. Riksbankens styrränta hålls på samma nivå. Att sänka räntan, det vore att gasa.
Men Riksbanken ser en gradvis återhämtning av ekonomin och inflationen kommer åter att nå 2 procent. Inte i år. Inte nästa år. Men i början av 2015. Det är Riksbankens bedömning.
Två ledamöter i Riksbankens direktion reserverade sig mot beslutet att behålla räntan. De ville istället sänka räntan för att stimulera ekonomin. En av dem, vice riksbankschef Lars E Svensson, sa härom månaden att Riksbankens räntepolitik kostat 65 000 jobb sedan 2010. Högräntepolitken har också påskyndat jobbflytten utomlands, enligt Svensson.
I avtalsrörelsen talades det ofta om ”om Riksbanken gör sitt jobb”. Underförstått: om Riksbanken ser till att prisökningarna håller 2 procent i årstakt då klarar vi både reallönerna och lättar samtidigt på arbetslösheten.
Nu når vi 2 procent först 2015 enligt Riksbanken. Men, Riksbankens bedömningar har ju slagit fel förr. Sämst i klassen, enligt regeringen.
