På 15 år har antalet förtidspensionerade unga vuxna fördubblats i Sverige. Utvecklingen är inte unik visar en studie som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har gjort. Men kunskapen om vilket stöd de får och vilken effekt det har är liten.
Länder med högst kostnader jämfördes:
- Jämförelsen omfattar åren 1998 – 2011.
- Studien har begränsats till de sex länder som, utöver Sverige, spenderar högst andel av bruttonationalprodukten (BNP) på förtidspension, eller motsvarande, i EU och EES.
Andelen unga vuxna (19-29 år) i Sverige som får aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension) uppgick 2011 till 2 procent. Jämfört med andra länder i Europa, som också har höga kostnader för förtidspension, ligger Sverige ganska bra till.
I en studie som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har genomfört jämförs Sverige med sex andra länders utformning av system för förtidspension samt utvecklingen av andelen unga vuxna som får förtidspension. I Danmark och Finland är andelen unga förtidspensionärer 1,5 procent av samtliga personer i åldersgruppen, medan Island och Storbritannien ligger på 3 procent, Nederländerna på mellan 3 och 4 procent och Norge på närmare 5 procent.
ISF konstaterar att samma mönster går igen i samtliga länder, nämligen att psykisk ohälsa är den dominerande diagnosen bland unga förtidspensionärer. I Sverige hade 76 procent av alla unga vuxna med aktivitetsersättning en psykisk diagnos. I de andra länderna varierade andelen med psykisk ohälsa mellan 58 och 80 procent.
Studien lyfter fram flera skillnader i systemen mellan länderna. Bland annat har flera länder olika krav på deltagande och medverkan i insatser för de förtidspensionärer som man tror kan stärka sin arbetsförmåga på sikt. Deltagandet är däremot frivilligt för de som inte antas kunna lämna systemet med förtidspension. Några liknande krav finns inte i Sverige. Det går heller inte att säga att den typen av insatser leder till att fler med förtidspension kommer ut på arbetsmarknaden.
– Nej tyvärr, vi har sökt med ljus och lykta, men det finns väldigt lite studier kring det. Det är inte tillräckligt för att kunna dra den typen av slutsats, säger Brita Kaltenbrunner Bernitz, projektledare för ISF:s studie.
I flera av länderna har de förtidspensionärer som bedöms ha ett permanent behov av ersättning rätt till ett högre belopp än de som har tidsbegränsad ersättning. Detta för att ge förutsättningar till ett mer ekonomiskt drägligt liv för dem som inte tros kunna få några möjligheter att försörja sig genom förvärvsarbete.
ISF lämnar rapporten till Regeringen och Arbetsförmedlingen. För att bättre kunna hjälpa unga med aktivitetsersättning måste det till bättre uppföljning och utvärdering anser ISF.
– Det finns väldigt lite statistik över vilka insatser de här människorna ges och vilken effekt de har, säger Brita Kaltenbrunner Bernitz.
