Facket erbjuder fina försäkringar och rabatter. Tänk den dag när försäkringsbolagen börjar erbjuda liknande schyssta försäkringspaket. Varför ska man då vara med i facket?
Vår reporter Marie Edholm åkte till tryckeriet Brand Factory. Där jobbar runt 60 personer i produktionen. 44 är medlemmar i facket. Det blev ett intressant samtal med tryckeriarbetarna Billy, Joakim, Daniel och Roger om varför de hittills valt att inte gå med i facket.
”Jag har aldrig fått några argument som känns bra nog”, säger pappersskäraren Roger Österberg.
Fackets avdelningsrepresentant, Kimmo Vaveniemi, håller möte om varför det är viktigt att gå med i facket. Kimmo berättar om kollektivavtalet: lön, arbetstid, tjänstepension, semestertillägg, OB och övertidsersättning etc. – allt det där har facket avtalat fram. Arbetsgivarna vill ta bort det mesta, förklarar Kimmo.
Efter mötet går flera med i fackklubben. Några har börjat fundera på att gå med trots allt. De får visserligen del av allt som facket förhandlar fram ändå men som Billy konstaterar ”det är det där att man inte ska glida med på en räkmacka”.
Solidaritet kallas det. Kanske dags att facket återuppväcker detta begrepp?
Det är i alla fall hög tid att åter börja berätta sin idé – vad den fackliga kampen i grunden handlar om.
Om facket bara blir försäljare av förmåner riskerar medlemmarna att betraktas som kunder. Det är en väsentlig skillnad på att vara kund eller att vara medlem. Som medlem kan jag bli delaktig, får vara med och bestämma. Som kund blir jag erbjuden färdiga ”varor”. Som medlem är jag indragen i en rättighetskamp och kan förstå att facket inte alltid lyckas, att till kampen hör kompromisser, ja rentav bakslag. Men som kund finner jag mig aldrig i att få ”ruttna tomater”. Som medlem är jag beredd att kämpa för andra. Som kund har jag bara mitt eget bästa för ögonen.
Facket måste värna medlemskapet. Egoismen kan brytas med den fackliga berättelsen om alla människors lika värde och rätt, knappast med erbjudande om billigare bensin.
Det finns fler utmaningar. Arbetslivets villkor har förändrats rejält på senare år. Bara 36 procent av de unga arbetarna är fackligt anslutna i dag. För tjugo år sedan var det 77 procent. Läs om Rasmus som hoppar mellan olika jobb – timvik som lärare, kvällsjobb som diskare, sommarjobb på industrin. I vilket fack ska Rasmus gå med? Ingen har något bra svar.
LO-ordförande Thorwaldsson säger till DA, att det är en jätteutmaning för facket att bättre förstå de ungas villkor och bli mer flexibelt. Bra med självkritik men det brådskar med förändring. Arbetsgivarna uppfinner ständigt nya anställningsvillkor. Facket måste bli lika uppfinningsrikt vad gäller medlemskapet.
Det hårdnar på arbetsmarknaden. Kampen för kollektivavtalen är nödvändig i dag precis som för hundra år sedan.
Den enda fackliga makten heter medlemmar.
