– På bruket jobbade jag med maskiner och fick bra betalt. Här på dagis har jag världens ansvar för människor, men lönen är mycket lägre. Det säger Monika Fredriksson som oroar sig för ekonomin i framtiden.
Hon blev av med jobbet på Braviken vid samma tillfälle som Anne-Louise. Nu jobbar hon också inom barnomsorgen, men på en och samma förskola, i motsats till Anne-Louise. Monikas jobb är lika osäkert. Har hon tur ringer de in henne på morgonen för att någon är sjuk eller vabbar.
Monika fick jobbet genom att göra som en kompis gjorde. Hon gick till dagiset, som ligger på gångavstånd från hennes lägenhet, och frågade om hon fick praktisera några veckor före jul. Efter årsskiftet fick Monika en timanställning.
Hur kändes det att jobba gratis under de där veckorna?
– Det var okej. Kul att jobba. Jag hade ju rätt mycket kvar av avgångsvederlaget från bruket.
– Men jag fick bara jobb i 46 timmar under januari. Undrar hur det ska gå sen?
Hon tycker precis som Anne-Louise att jobbet på dagis är roligt. Och det finns fördelar med att slippa skiftarbetet. Speciellt nattskiften hade blivit riktigt jobbiga. Ibland tänkte hon: hur ska jag orka göra det här till pension?
– Det är trevliga kvinnor som jobbar på dagiset. Men jag saknar arbetskamraterna på bruket. Det var en helt annan blandning mellan kön och olika åldrar
Särbon jobbar kvar på bruket. Tidigare kunde de få ett ryck och dra upp till Stockholm med husbilen när de hade några lediga dagar tillsammans. Det går inte nu. Det är omöjligt att planera.
– Samtidigt är jag glad över att jag får jobba. Jag blir 52 i maj. Det är inte så lätt att hitta något.
