Svenskt Näringslivs nya VD, Carola Lemne, har presenterat sig för omvärlden. I en stort uppslagen artikel på DN debatt påstår hon att Socialdemokraterna och LO vill bromsa invandringen. Det är förstås nonsens.
Tyvärr speglar Lemnes debattinlägg en oroväckande tendens att politisera frågan om arbetskraftsinvandring på ett sätt som bara gagnar de inskränkta krafterna.
Miljöpartiet och regeringen gjorde upp om att liberalisera reglerna för arbetskraftsinvandring. Det handlade i grunden om den goda idén att öppna upp för fler arbetstagare med utländsk bakgrund. Det hette också att med hjälp av generösare regler skulle högutbildad arbetskraft komma Sverige till del.
Tyvärr var reformen alltför ogenomtänkt.
Bristerna har visat sig i ett cyniskt utnyttjande av utländsk arbetskraft där oseriösa arbetsgivare bidrar till både lönedumping och att kollektivavtalsmodellen är under gungning. Medierna har avslöjat fall på fall med berättelser om slavliknande arbetsvillkor och usla arbetsmiljöer. Om detta kan utländska skogsarbetare, bärplockare, restaurangarbetare och byggnadsarbetare vittna.
Inte heller är det ”kompetensinvandrare” (som Lemne kallar de) som dominerat de senaste årens arbetskraftinvandring. Tvärtom har den stora ökningen av beviljade arbetstillstånd skett inom traditionella yrken och det är där felaktigheter och inhumant utnyttjande framförallt sker.
Ett av de stora problemen är att det arbetserbjudande som arbetsgivaren ger arbetaren inte är juridiskt bindande. Därför kan oseriösa företagare locka arbetskraft med guld och gröna skogar. När arbetarna sen har fått sitt arbetstillstånd och får ut sin första lön visar det sig att den är betydligt lägre än vad som sagts. Den som arbetar är i beroendeställning till arbetsgivaren. Om man klagar riskerar man att sändas hem.
Efter massiv kritik har Miljöpartiet och regeringen försökt rätta till de värsta avarterna. I slutet av april berättade migrationsminister Tobias Billström att regeringen och Miljöpartiet nu kommit överens om att strama upp reglerna för arbetstillstånd.
Carola Lemne ser dock inga problem utan allt tycks handla om missförstånd och falsk propaganda från LO. Men det är inte bara LO utan även TCO och SACO har påpekat brister i systemet liksom Migrationsverket som konstaterar att det förekommer ”ett omfattande missbruk av regelverket rörande arbetskraftsinvandring”. Anser Lemne att även dessa ”fiskar i grumligt vatten”?
Att fackföreningsrörelsen alltid kommer att stå upp för idén att kollektivavtal bör gälla alla, oavsett bakgrund, är en självklarhet. Det handlar inte om att vilja stänga gränser utan om att värna en öppenhet där jämlikhet råder, inte slaveri. Fackliga rättigheter och arbetsrätt är inget som bara ska gälla svenska arbetare.
Det är bedrövligt att Svenskt Näringsliv inte vill hjälpa till att bekämpa avarterna på arbetsmarknaden, avarter som i själva verket leder till snedvriden konkurrens. Något som borde ligga i näringslivets intresse att motverka.
Skapandet av oordning på arbetsmarknaden där grupp ställs mot grupp banar väg för främlingsfientliga krafter som vill stoppa invandringen. Carola Lemne sjunger öppenhetens lov men bidrar i praktiken till inskränktheten.
Det är mycket bekymmersamt.
