En dag som inhyrd
Tänk dig att vakna upp med full panik. Klockan är 06.00. Har jag missat ett samtal?
Jag hoppar upp ur sängen, fixar frukost. Upptäcker att jag måste handla mat, men kan inte köra till affären. Den ligger 15 minuter bort. Jag skulle inte hinna till jobbet i tid om de ringer.
Arbetspasset igår slutade kl 01:00. Men man har sin ambulerandetid, och måste vara tillgänglig för arbete. Missar man när det ringer i telefonen, så ryker dagens lön, och man får en skriftlig varning.
Min dotter vaknar och gråter. Morgonrutinerna börjar. Man bytar blöja, gör frukost.
Fan! Mobilen ligger på köksbordet! Missade jag ett samtal?
Klockan 8 går vi till dagis. 15 timmar i veckan får hon vara där, eftersom jag inte har ett fast schema. Vilken tur jag har som fått dagisplats två minuter från hemmet. Men när jag kommer fram upptäcker jag att jag glömt mobilen. Paniken stiger. Måtte bara lämningen gå bra så jag snabbt kan springa hem.
Väl hemma, jag har inget missat samtal. Jag börjar diska undan. Var 5:e minut kollar jag telefonen, för säkerhets skull. Klockan 10 ringer det.
”Du ska arbeta idag, 18 till midnatt.”
Skit! Min dotters mamma jobbar kväll, och kan inte passa. Jag ringer febrilt runt och letar barnpassning. Klockan halv två löser det sig. Mormor kan ställa upp. Kanske hinner jag till och med och handla.
Men precis när jag ska sticka iväg till affären plingar det i fickan. Sms: tiden för ditt pass är avbokat, men du får ett nytt av oss nu. Klockan 15 till midnatt.
Fuck!
Hur ska jag lösa barnpassningen? Ringer mormor igen och frågar så snällt om hon också kan hämta på dagis.
Det löser sig men jag inser att jag inte hinner handla. Kanske har de öppet på macken så jag iallafall kan köpa mjölk, bröd och blöjor på vägen hem från jobbet.
Enligt kollektivavtalet har jag rätt att avböja uppdrag om det innebär stor oangelägenhet för barnomsorg och liknande. Och jag bör få reda på skiftändringar fem dagar i förväg.
Men det står bör, det är inte samma som ska. Och det är individuell prövning per fall där man kan avböja arbetspass. Idag ska man vara glad för att man har ett jobb.
Jag kör till det angivna företaget, byter om och går ner och jobbar. Kundföretaget vi är uthyrda till har bara monotona arbetsuppgifter för oss, medan kundföretagets egna anställda har arbetsrotation. Vi lyfter 40 ton om dagen för hand. Av kollegerna på bemanningsföretaget är 25 procent konstant sjukskrivna. 40 procent har läkarintyg med rehabilitering som åtgärd med lättare arbetsuppgifter.
Jag tar bara en kopp kaffe på lunchen. Äter man blir man slö och långsam. Då kommer jag att hamna under godkänt ackord.
Får samtal av chefen. ”Du låg på precis godkänt i förra veckan. Du får snabba på, kundföretaget kanske inte vill ha dig kvar annars.”
Klockan 23 är jag så pass trött att jag själv anser att jag är olämplig som förare på trucken. Men vill man ha jobbet kvar får man bita ihop. Klockan blir äntligen 00:00 och jag slutar. Jag hinner köra in på macken innan jag kommer hem.
—
Kl 01:20 ligger jag och stirrar i taket. Pulsen på 120 slag i minuten. Kl. 02:00 lyckas jag somna.
—
Vaknar med panik kl 06:00 igen, det är onsdag morgon. Har jag ett missat samtal?
Samma rutin som dagen innan. Men idag får jag ett sms vid 14-tiden: Du ska jobba 15 till midnatt. Vi ser också i systemet att du varit obokad en dag denna månad, därför lägger vi även in dig på helgen. Vi vet inte vilka tider ännu.
Denna vecka måste jag arbeta 6 dagar i sträck. Men förutom de timmarna har jag passat telefonen ytterligare 40 timmar varje vecka. Det är totalt 348 timmar i månaden. Varpå arbetsgivaren hävdar att garantilön, det ska man enbart ha när man saknar timmar till heltid.
Så det blir ingen garantilön, eller lön för de timmar jag stått till förfogande som ambulerande. Inte heller övertidslön för det finns inte i bemanningsavtalet.
Vissa hävdar att detta med bemanning är bra. ”För att lösa flexibiliteten är det bra att kunna ta in inhyrda…”
Det här är ett exempel på hur vardagen ser ut för en bemanningsanställd.
André Börvall
F.d. Klubbordförande Proffice Helsingborg.
