I morgon och på torsdag samlas avtalsrådet för IF Metall. Det ska bland annat ta ställning till över 260 motioner om allt från kronor och ören till att göra fack-språket mindre otidsenligt.

En av motionerna går faktiskt ut på att stryka ordet motion och ersätta det med ”avtalskrav”.

Avdelning 1 i Malmberget skriver att deras medlemmar inte förknippar ordet motion med förhandlingar (kanske snarare med gymmet). Men förbundsstyrelsen rekommenderar ”avslag” med en rejäl utläggning:

”Enligt den svenska akademins ordlista betyder ordet motion förslag från medlemmarna i en organisation. Detta är en stor skillnad jämfört med ordet krav. I den demokratiska processen i vårt förbund har vi motionsbehandlingar på våra kongresser, avtalsråd och avdelningarnas representantskap samt i klubbar med anledning av förslag, motioner, från våra medlemmar.”

Efter att ha läst det stycket kanske man inte svimmar av förvåning över motion nummer A202 från Bohuslän-Dal som kräver ”Modernare språk i våra avtal.” Motionärerna skriver att exempelvis ordet ”eljest” står på sidan 14 i kemiska avtalet men ”ungdomar har inte en aning om vad det betyder”. Avdelningen föreslår därför att en grupp i förbundet ska gå igenom kollektivavtalen och ändra delar som känns ”helt otidsenliga”.

Förbundsstyrelsen gör tummen ned för det förslaget också. ”Det är inte alltid av godo att ändra ord i språk/avtal”, skriver styrelsen och hävdar att det nämligen kan leda till större förändringar än väntat i det juridiska finliret när texten ska tolkas. Det eljest samarbetsvilliga avtalsrådet är dock helt fritt att slänga otidsenliga ord i sopkorgen om de vill. Det har hänt förr att rådets 205 medlemmar kör över förbundsledningen.

Avdelning 13 i Bergslagen tycker att facket ska minska sitt fokus på att vara inflationsdämpande. ”Gapet mellan dem som tjänar mest och dem som tjänar minst ökar.” Toppdirektörer har 46 industriarbetarlöner, år 1980 var det fem, skriver de.

Sedan 1997 har facken inom industrin kommit överens med arbetsgivarna om Industriavtalet, där inflation och konkurrenskraft sätter gränser för lönekrav. Eftersom andra än industriarbetare får högre löneökningar ”förhandlar vi numera för att få så låga löneökningar som möjligt” skriver Avdelning 13.

Avdelningen föreslår att man hitta ett annat angreppssätt på lönebildningen än låg inflation som mål. Förbundsstyrelsen rekommenderar att förslaget ska ”beaktas” på rådet. Vad det innebär i praktiken får vi veta på torsdag då rådet ska tycka till om det, liksom alla sammanlagt 262 motioner.

Många av dem innehåller förslaget att löneökningarna ska uttryckas i kronor och inte som nu i procent. Styrelsen avråder från en sådan lösning. Det skulle innebära att medlemmar på företag med högre lönenivå får lägre löneökningar än vad de skulle fått med procentberäkning.