På tisdag kommer 70 deltagare från hela Europa till Malmö för en konferens om kvinnors arbetsmiljö.
– Hur arbetet organiseras avgör förutsättningarna för en bra arbetsmiljö, säger projektledaren Mats Ryderheim.

Sverige har sedan Arbetslivsinstitutet lades ner fått kritik för att ha isolerat sig i arbetsmiljöfrågor. Våra grannänder har klagat på att Sverige stått utanför kunskapsutbyten. Men nu blir det ändring på det. I höstas praktiserade Arbetsmiljöverkets Mats Ryderheim på EU:s arbetsmiljöbyrå i spanska Bilbao och den 2 februari bjuds arbetsmiljömyndigheter och parter från andra länder in till Malmö.

– Syftet med konferensen är att delge våra europeiska kollegor erfarenheterna från fyra års arbete med kvinnors arbetsmiljö, ett regeringsuppdrag. Belastningsbesvär och psykosociala faktorer är inte bara aktuella i Sverige. Hela EU har dessa på dagordningen. Vårt budskap är att det behövs ett genusperspektiv såväl i arbetsmiljöarbetet som i tillsynen. På så sätt synliggörs de bakomliggande faktorerna som skapar mycket av ohälsan för just kvinnor, säger Mats Ryderheim.

En av talarna är professor Annika Härenstam vid Göteborgs universitet:

–  Jag tycker vi ska sluta prata om kvinnors arbetsmiljö och istället jämföra mans- och kvinnodominerade verksamheter. Annars synliggör vi inte skillnaderna och ställer oss inte frågor som: Är det rimligt att man ska ha två, tre gånger så många medarbetare per chef i kvinnodominerade som i mansdominerade branscher?

Annika Härenstam har i många år forskat om olika villkor i arbetslivet, vilket har påverkat Arbetsmiljöverkets tillsyn.

– Industriarbete, där kanske vi hittar den största jämställdheten egentligen, även om det är uppdelat även här. Vem som kör de stora maskinerna och vem som packar till exempel. Men här finns i alla fall ett fack och kollektivavtal som gör det svårare att motivera att människor ska få olika villkor när man gör samma jobb.

Vad ska du berätta för EU-deltagarna?

– Sverige ses ju som ett väldigt jämställt land, men jag tänker visa på hur otroligt segregerat det ändå är. Det är så vi måste göra för att förklara att kvinnor är mer sjukskrivna än män eller att den arbetsrelaterade ohälsan är större hos kvinnor.

– På 90-talet utsågs de 100 farligaste jobben i Sverige. Då var det industrin som hade de dåliga arbetsmiljöerna. Myndigheter och fackliga organisationer satsade på åtgärder här. Olyckor och buller minskade. Arbetsmiljölagstiftningen är utformad för den fysiska arbetsmiljön medan andra regler i andra sektorer där kvinnor jobbar har förenklats eller försvunnit helt.

Om detta berättar Annika Härenstam i en video som Arbetsmiljöverket spelat in. Den kommer att översättas till engelska och spelas upp på konferensen. Här kan du lyssna på henne och här på Mats Ryderheim.